SÅ jäkla häftigt, det som konstnären Matt Busch har gjort och samlat i en bok med det passande namnet "Hollywood is Dead". Busch har gjort om flera klassiska filmaffischer och adderat till de levande döda och gjort om te.x Star Wars och Tomb Raider. 

Jag gillar som fan att Matt dessutom har: "Istället för att bara ta originalaffischerna och ändra dem digitalt i Photoshop, har Matt handmålat varje detalj innan han slaktar dem med en hälsosam dos av de odöda", således är det inte gjort "snabbt och enkelt" med Photoshop utan karln har handmålat varje detalj innan han lagt till det där lilla extra med odöda! Det är bara att kolla in affischerna och min favorit är nog Porkys, som tar med en av den filmens mest kända scener och adderar ett litet extra plus till den...

http://www.moviezine.se/artikel/15230-klassiska-filmposters-nu-med-zombies

När man är ansvarig för en sådan här dålig, för att inte säga fullständigt usel, film borde det få konsekvenser och regissören borde få indragen licens för att för all framtid aldrig någonsin få göra en film igen. Robert Schwentke som har bland annat Flight och Red på sitt samvete sedan tidigare borde ha kunnat göra något bättre utav R.I.P.D. men framför allt känns det som en mindre lyckad kopia av Men In Black plus varenda film inom genren udda snut-par som finns och sedan har man förstört alltsammans ännu mer genom att ha med specialeffekter som torde ha känts ganska moderna runtomkring början av 2000-talet. Nej en enda rolig grej lyckades regissören ha med i den här soppan men tyvärr räcker det inte då filmen faktiskt har en speltid på 1 h 30 min, utan man tycker att det kunde ha fyllts på med betydligt mer skämt- eller för fan, lite smart parodi åtminstone, men icke det! 

                                              LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Ryan Reynolds är stelare än ett granitblock och har endast ett ansiktsuttryck, vilket blir ofrivilligt komiskt de få gånger som han ska agera melodramatiskt. Jösses, man trodde det var Steven Seagal den yngre man tittade på för liknande stela ansiktsdrag har man nog inte sett sedan Under belägring hade premiär. Sedan är det ett jäkla mysterium hur man har burit sig åt för att värva Jeff Bridges och Kevin Bacon till R.I.P.D. Läste de manuset överhuvudtaget? Bacon är stentrist som huvudskurken, han blir helt enkelt aldrig intressant och hela rollfiguren är slarvigt hanterad. Bridges spelar ungefär en parodi på sig själv från filmer som vi är vana vid att se honom i, men han gör det inte på något bra sätt och ungefär fem minuter efter det att Bridges har kommit in på allvar i handlingen så är jag trött på karln, hans ordbajsande och försök till vitsar och syrliga kommentarer blir sååå tröttsamma att det till och med framstår som mer lockande att lyssna till gamla historier från farmor och farfar medan julgröten sakta blir allt kallare. 

Nej, det enda roliga med huvudpersonerna Reynold och Bridges är deras avatarer. Om man hade haft den yppiga kvinnan och den lille kinesiske mannen i huvudrollerna i stället tror jag ta mig tusan att den här filmen åtminstone hade kunnat bli aningen mer rolig åtminstone. 

Bra jobbat. Eller inte... 

Usch R.I.P.D. är ett jättemagplask och jag ångrar att jag slösade bort tid med att se eländet. Att den blivit ett av fem största biofiaskonen någonsin är i alla fall en klen tröst och kanske den här i framtiden blir någon slags Plan 9 from outher space, men filmen förtjänar att plockas bort från alla hyllor där den huserar just nu och ersättas med vilken valfri film från 1950-talet, för den vore i alla fall mer intressant att titta på än det här...

Det är ingen väl bevarad hemlighet att Amanda Seyfrieds är vacker, utan det är bara trist att hon inte har varit med i någon film ännu som jag har tyckt om. Mest sett dem just för att hon är med! Jag tror inte det blir någon ändring på den punkten när Amanda ska ge liv åt världens kanske första mest kända kvinnliga porrskådespelaren Linda Lovelace. Men att det skulle bli en hel del naket och visad hud i filmen om Lovelace kunde man räkna ut på förhand. Jag ska inte skriva riktigt vad jag tycker om Lovelace, mer än att om man hade baserat allt på vad en människa säger om en enda bransch, och hens erfarenhet av branschen råkade vara dålig, så betyder det inte att alla mår dåligt och att varenda arbetare är utnyttjad eller att branschen ser likadan ut som då Lovelace var en del av den. Porrbranschen har förändrats, liksom många andra branscher. Att sedan alltför många har hakat upp sig på vad just Lovelace tyckte om porrindustrin är märkvärdigt. De kanske skulle lyssna på vad vår svenska export Puma Swede har att säga om samma bransch men bara sisådär trettio år senare, och Swede trivs. Nuff said!

Vad jag däremot ville säga något om är tidningarnas hyckleri angående nakenhet! Nyss var det rablader om en reklam från Cubus och det finns hur många exempel som helst där det kritiseras om bröst visas eller om det är naket, men nu när man väljer att visa toplessbilder från filmen på Amanda Seyfried så är det tydligen inget fel med det. Dubbelmoral, som sagt var. 

http://nyheter24.se/noje/hollywood/751189-se-amanda-seyfrieds-toplessbilder-fran-nya-porrstjarnefilmen

Jag var aldrig något stort fan av första filmen och överlag undviker jag att se på Adam Sandler-produktioner nu för tiden eftersom det ju ändå är som att se en och samma film om och om och om igen, bara det att handligen från film till film ändras lite smått och sedan återvinner man helt enkelt samma slags skämt om och om igen. Det fungerar uppenbarligen för Sandler behöver inte leta efter pantburkar slängda på gatan för att klara sig, och jag begriper inte vad det är folk tycker om med honom. Grown Ups 2 staplar desperata skämt på varandra och det började illavarslande direkt, med ett rådjur som inte beter sig på något sätt som ett rådjur ( men betongkidsen skrattar säkerligen hjärtligt i brist på bättre kunskap om hur vilda djur fungerar och har man inte sett djuren mer än på Skansen så fnissar man åt att se datoranimerade look a likes bete sig lite crazy på film) men humornivån är på konstant låg nivå och består mest av allt av olika kroppsljud. Tyvärr får nog inte dagisungar se på den här filmen och någon högre humornivå håller man dessvärre inte, så det är ju "synd" att filmen går miste om sin stora målgrupp. 

                                           LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Grown Ups 2 har bara med en enda scen som fick mig att spontant fnissa til lite- när en kvinna på mataffären berättar för Sandlers fru att hon har varit tillsammans med hennes make och sedan tror att Sandler kommer ihåg henne fortfarande. Men den enda anledningen utöver det att alls se den här filmen för min del var Steve Buscemi, som på ett äkta och naturligt sätt är skitrolig utan att göra sig till alltför mycket ( tyvärr gör han bort sig lite i sitt sista framträdande men det kan man förlåta). Gaphalsen Sandler och company skulle kunna lära sig en hel del om humor från Buscemi. Steve Austin var också ett välkommet gästinhopp men tyvärr spelar han precis en sådan snubbe som man kunde förvänta sig.

Enda anledningen till att se den här filmen.

Den första filmen hade inte mycket till handling direkt men jag tycker inte att uppföljaren har någon handling alls. Man snackar lite om att ha en fest, men det planeras inte alltför mycket inför den, och inte heller hittar grabbgänget på något utan råkar bara störa några tonåringar som festar samtidigt som de blir anklagade för att ha förstört ett collegestudenthus och det resulterar senare att det blir vild fight mellan "de gamla" och "de yngre". Däremellan fyller man ut med sådana struntsaker som att barnen hittar sina särskilda skills, utan att det blir något stohej över det och en del scener som avses vara dråpliga och roliga, men som bara är tröttsamma. Det är dessutom trist att varenda en är idioter, till och med de två poliserna som av outgrundlig anledning har kvar sina jobb trots att de inte gör en enda vettig sak under hela filmen. Det är nog bara fruarna som upprätthåller lite normalitet alls. 

Nej jag hade svårt att hålla mig vaken medan jag tittade på Grown Ups 2 och jag tittade ofta på klockan och suckade över att det inte gick snabbt nog tills filmen var över. Det här var bara tråkigt, tröttsam upprepning på välkända "skämt" och ett persongalleri som gör allt annat än att just växa upp så det är till och med så illa att filmen har helt fel titel. En enda låååång gäääsp-snark åktur som kändes som att den aldrig skulle ta slut.