Detta var en film som jag inte hade någon koll på, knappt visste att den överhuvudtaget fanns men så visades den på TV4 film under söndagskvällen och jag tog en chans och tittade.  The Night Listener är definitivt inte något mästerverk, men fungerade hyfsat att bara slötitta på.  Jag skulle nog säga att det enda som är till filmens förtjänst är Robin Williams (saknad), som här får spela en allvarligare roll vilket han gör utmärkt. 

Men de stora problemen hopar sig alltefter filmen rullar på, och jag tycker filmen är alldeles för långsam och under långa stunder händer nästan ingenting. Det blir heller aldrig spännande, filmen tar som aldrig riktigt fart och blir inte alls på något sätt gripande eller direkt engagerande.  Och så, den stora twisten framemot slutet... Ja, en besvikelse var den, förmildrande sagt. The Night Listener hade ju ändå lyckats göra mig lite nyfiken på vad det var som pågick egentligen, men som tack för att jag ville veta och stannade till slutet så blir man lämnad med bara en känsla av otillfredsställelse. Jaha, var det inte mer än så, liksom. 

Nej, The Night Listener är en sådan film man bara ser en enda gång, och sedan aldrig igen.  Det enda jag tar med mig är ett uppstått lockelse efter att se fler. äldre filmer med Robin Williams, var ett tag sedan med ett sådant maraton!

Du har ingen aning vad som händer, söndag bara sker.

Varje dag, vilken veckodag är det egentligen?

Du vet inte, måndag, onsdag, lördag

Spelar ingen roll. 

Du är mer eller mindre alltid full, en två tre

Öl eller lite whiskey.

Idag är det söndag men det spelar ingen roll, måndag

Eller onsdag, vi tar en öl eller två hej å hå!

Jävla fyllsevin.

Det är gott med öl, vin, whiskey.

Du tar ett glas till, å ännu ett glas, mer och mer. 

Jävla fyllsevin.

Du tycker aldrig att det räcker, ett glas till ditt fula grisga äckliga fyllsevin.

Ett glas till, fyllesvinne.... 

Vad är klockan?

Vilken dag är det?

Spelar det någon roll?

Du är så trött, så trött.

Du ringer vänner men ingen vill svara, i en plötslig inlevelse, Du vill höra en vänlig röst.

Ibland vill Du, men bara ibland, få höra att allt är bra, det kommer att bli bra igen.

Ont, i kroppen och i knoppen, värken vill inte gå över, ge med sig.

Tröttheten ger inte med sig, vill inte ge vika, trötthet av olika slag, natten genomlids.

Snubbla, famla, gästrån ges men vill inte tas emot.

En öl till.

Tå öl till.

Jäkla öl.

Hej fylletratten, en öl till vem bryr sig vem vill dig väl?

Varje dag ännu en fylledag.

Fyllesvin...

Snubblade mer eller mindre över denna, och visade sig ju vara ganska trall-vänlig, skönt gung med en stark kvinnlig röst. Helt och förutom hörbar version av Journey.

Norge är inte bara överlägsna oss i skidspåren, utan vårat kära grannfolk leker inte bara med oljan utan också inom mediet film på ett helt annat, och betydligt mer intressant, sätt och därmed gett oss moderna klassiker som Trolljägarna, Död snö och Kallt byte. Så nu kommer också Troll, vars trailer kanske inte imponerar hårt på mig men jag vill ändå att vi ska ta och börja inspireras av dessa filmer ty det finns ju hur mycket folklord som helst att göra film av också i Svea rike- istället för ännu en Beck, ännu en Wallander, ännu en Marie Wern... 

Det skadar inte heller att det är regissören bakom Lara Crofts senaste uppvisning på film, som regisserar Troll...