Inte för att jag direkt vill göra promotion för rebooten av Robocop, som jag definitivt inte kommer att se och som förmodligen inte ens kommer i närheten av det som gör originalet till ett mästerverk, men lite, bara lite, intressant är det om det blir så att det är Joel Kinnaman som gör rollen som Murphy/ Robocop. Inte för att det motiverar en titt, inte alls. 

http://www.moviezine.se/artikel/9604-joel-kinnaman-kan-bli-robocop

Jösses, jag hade inte ens tänkt tanken att Lisa Miskovsky skulle ta sig till en final ikväll, jag hade trott att hon skulle försvinna ganska snabbt men icke då, hon var den första som gick vidare direkt till final när omröstningen lästes upp! Otroligt. På SVT.se trodde Gustav, som sköter om chatten under programmet, att det berodde på förra veckans snack om att folk inte röstar på musiken längre i och med Ranelids vinnarlåt och jag tror att det kanske ligger något i det? Att Danny skulle gå vidare till final var väl mer eller mindre väntat, men jag tycker inte om låten... Jag vet inte riktigt varför, men showen var betydligt häftigare än låten och kläderna, som tydligen kallas thin lights, var häftiga! Charlotte Perrelli åkte däremot på smisk när det stod mellan henne och Danny, men det var lika bra det tycker jag för Perrellis låt var inte heller speciellt bra. Lotta Engberg och Christer Sjögren gick på rutin enbart, låten var väl sådär men man kände vinddraget från 80-talet, möjligen början av 1990-talet också;P

En liten överraskning för mig var Hanna Lindblad som dels var otroligt snygg och hade på sig någon form av Lady Gaga-inspirerad klädsel, men låten var också sådär härligt poppig som förmodligen kommer att spelas flitigt på radio framöver. 

Dynazty var kvällens stora favoriter för min del, även om jag inte tycker att den här låten var deras bästa, men roligt att lite rock fick gå vidare till andra chansen. 

Lite skrällar och överraskningar och en del bra musik, precis som det ska vara när det handlar om Melodifestivalen.

Den här filmen var helt okej och ganska tankeväckande stundtals, men den engagerade mig inte riktigt. Jag fick ingen bra känsla för någon av huvudkaraktärerna, och det mesta kändes som ett försök att visa upp hur förjävligt Irak var under ledning av Saddam Hussein och hur "tacksamma" vi och framför allt irakierna ska vara över att den diktatorn, och hans söner, är borta. Jag är kanske lite för konspiratorisk, men nog känns det en aning som att det är en anledning till filmen, men en annan är förmodligen att visa upp hur förjävligt de här personerna fick uppträda "bara" för att de var ledarna för landet. 

LÄS INTE MER OM DU INTE HAR SETT FILMEN.

Det är framför allt en av Husseins söner, Munem, som skildras och djävulens dubbelgångare är Uday och det är i den egenskapen som man får följa honom genom filmen. Munem är mer eller mindre en psykopat och som son till den "store" ledaren får han i princip göra vad fan han vill- som att ha sex med en kvinna som alldeles precis har gift sig, anordna fester och knulla med vilken kvinna som helst eller, det värsta av allt, mer eller mindre kidnappa unga tjejer som är påväg hem från skolan och ha sex med dem och sedan döda dem. Jag vet inte riktigt om allt är sant men det känns i alla fall trovärdigt, även om jag inte vet om han fick göra precis allt som skildras i den här filmen.

Egentligen vet jag inte riktigt vad jag tycker om The devils double, men helt klart godkänd var den i alla fall och det är svårt att föreställa sig vilken makt en del ledare har beroende på var i världen de har makten. Att en statsministers son i te.x Sverige skulle få agera som Husseins son hade varit fullständigt otänkbart, så det ger en lite perspektiv åtminstone. Men en helt okej film var det här i alla fall även om den inte föll mig i smaken till hundra procent... 

Jag tycker att den här filmen började väldigt lovande, och det kändes som att humorn skulle bygga mest på klassiska prutt och sexskämt, men det där avtar under filmens speltid och som så många gånger förr blir det mest av allt en ganska rejäl moralpannkaka av alltsammans, serverad med extra mjölk. Därmed inte sagt att det här faktiskt var en underhållande film nästan rakt igenom, och den var betydligt bättre än vad jag trodde att den skulle vara. Så pluspoäng för den sakens skull ska The change-up ha. 

LÄS INTE MER OM DU INTE HAR SETT FILMEN.

Jag gillade Ryan Reynolds och Jason Bateman i huvudrollerna, även om jag kan tycka att just Jason Bateman har spelat ungefär samma roll som han gör här i lite för många filmer nu. Det är dags för honom att göra något nytt, prova några helt annorlunda filmer innan han fastnar för djupt i sådana här. Olivia Wilde var också trevlig att se, fast hon hade inte direkt mycket att göra som sekreterare...

Och det jag menade i inledningen med att filmen började piggt var det faktum att man faktiskt fick se en barnrumpa, visserligen datoranimerad, som "öppnar sig" och hur det sedan kommer ut bajs. Det är kanske inte så piggt, men sådan här fysisk humor uppskattar jag mer än de komedier som handlar om karaktärer som bara ska snacka extremt mycket och om ingenting ( Seth Rogen, ja jag hoppar på honom igen). Jag tror faktiskt det är första gången jag har sett det, så på så sätt var filmen lite utav en innovation. Det var inte så trevligt visserligen, men ändock... Sedan blir det som sagt en hel del moralpannkakor då våra två huvudpersoner ska lära sig något utav att leva varandras liv, den ena ska lära sig att bli lite mer ansvarsfull och den andra ska lära sig att man faktiskt kan ha lite roligt under den stund man har fått på den här jorden. Det gamla vanliga med andra ord och ungefär halvvägs tycker jag filmen tappade en hel del komik för att istället koncentrera sig för mycket på att läxa upp huvudpersonerna. Och det här har vi sett några gånger vid det här laget, eftersom just det här konceptet med att byta kroppar mellan två olika personligheter är ett välanvänt grepp inom filmindustrin och här var det frågan om en magisk staty som använde sig av lite filmmagi;P

Men den här var i alla fall tillräckligt underhållande för stunden, även om den kunde ha varit lite roligare och innehållit lite mer dråpliga situationer än de förväntade. Och slutet är precis som det brukar vara i sådana här sammanhang en annniiing för smörigt...

Den här pilbågetävlingen påminner en smula om den som finns med i Disneyversionen av Robin Hood. I övrigt tycker jag nog ändå att Brave bara ser halvintressant ut såhär länge, men det är ju i alla fall på tiden att Pixar har en kvinna i huvudrollen faktiskt! Synd bara att det återigen ska handla om en ung tjej som bryter mot det traditionellt kvinnliga och "chockar" mansvärlden med sina skills inom typiska manliga områden. Får hoppas på att det finns mer än detta i den här historien... Men kanske kan den peppa några småflickors självkänsla?!

http://www.youtube.com/watch?v=JOmc2GzWtSE

Jag råkade börja titta på Skavlan för en stund sedan då mr Rapport, Claes Elfsberg kom in, och följde med i intervjun av honom under en kort stund. När Skavlan frågade om vad som gör en nyhetsuppläsare trovärdig så började Elfsberg berätta om att vissa män får en visst tonläge i rösten, på ett ungefär, och blev då genast påmind av en av de kvinnliga gästerna om att det är synd eftersom kvinnor saknar detta tonläge och därför inte blir tagna på allvar på samma sätt. Suck. Inte ens i ett underhållningsprogram en fredagskväll kan feminismen finna ro. Inte för att jag blir direkt förvånad heller.Jag fick intrycket av att inte heller Elfsberg var pigg på att ge sig in i det ämnet, han började inte svamla om något om "det är verkligen jättesynd att det ska vara på det viset" osv osv. 

Men eftersom kvinnliga forskare curlas som tusan just nu och bjuds på sabbatsår och dylikt för att i lugn och ro hinna ikapp och allt vad det är, så föreslår jag att dessa forskarkvinnor ägnar sig åt någon hormon som ska göra att även flickors röster blir mer lika männens. För gud förbjude, det får ju inte fortsätta att vara på det här viset. Och om vi nu ska ta Victoria och Daniels prinsessa på allvar i framtiden så måste snart ett hormon sprutas in i henne, och alla andra flickebarn, så att en mer myndig, mörk, mansröst hinner utvecklas. Skynda, skynda...

http://svt.se/2.102100/

Ja, den rubriken finns för en Plus-relaterad sexfrågespalt med Aftonbladets sexexpert Linn Heed, och tyvärr är jag inte Plus-medlem ( kanske inte så mycket tyvärr egentligen) och jag kan inte läsa vad svaret blir men gissningsvis något i stil med att "din kille ska ge fan i att spruta sin säd i nyllet på dig om du inte har godkänt det". Och så är det naturligtvis. Man ska definitivt inte utgå ifrån att ens flickvän önskar få sperma i ansiktet utan att man har fått lov att göra så, och att det är det vanligaste sättet att avsluta ett samlag på i porrfilm är ingen ursäkt. 

Jag undrar bara lite stillsamt över hur det här blev en så stor grej. Var det porrfilmerna som "började med det", eller var det tvärtom? Nej jag tror det var "tack vare" porrfilmerna som det blev en grej att börja med ejakulering på sin partners ansikte/mun. Och jag vet inte riktigt jag, men visst är det ganska upphetsande i porrsammanhang men det är nog ingenting som jag skulle köra med i verkligheten. Jag skulle förmodligen fråga hundra gånger innan jag ens skulle våga, och inte ens om jag fick ett ja så skulle jag våga. Jag är ju en småfeg skit ibland;P 

Nåja, vet inte vad det blev av det här egentligen, mer än en halvrolig tanke en seg fredagskväll...

Jag hade verkligen inte trott på att Iron Sky skulle få svensk biopremiär utan att den skulle smygas ut på dvd-marknaden och lanseras stort på sidor som subdvd eller liknande, men nu får man ju se att Sverige åtminstone vågar visa något "annorlunda" på bioduken. Det återstår att se om filmen verkligen går upp på vita duken i stor skala eller om det blir någon form av begränsning, men den 18 april har den premiär på bio i alla fall. Är lite osäker emellertid huruvida filmen verkligen är värd att se på den stora duken, men jag är otroligt peppad på den här i alla fall...

http://www.moviezine.se/artikel/9598-klart-for-svensk-biopremiar-av-iron-sky