Ja, man har ju hört det en eller annan gång tidigare, att opitmister lever längre än sin mer deppiga syskon pessimisten och nu har man tydligen också konstaterat att den glade blir sju år längre än den som är mer åt det andra hållet. Och visst kan man lära sig mer utav dem som tar livet mer som en klickspark, och den viktigaste lärdomen tror jag är den att man inte ska fokusera alltför mycket tid och kraft åt det som är negativt, utan att se det positiva istället eller åtminstone försöka tänka på att det faktiskt finns toppar likväl som det finns dalar. Men vad är den stora skillnanden egentligen? Det måste ju ha något att göra med hur hjärnan utformas, eller i vilken miljö man växer upp... Den som har glada, positiva föräldrar borde ju då bli glad och positiv själv osv...

http://www.expressen.se/halsa/1.2638987/vi-optimister-lever-sju-ar-langre

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är förträffligt när teknik fungerar men lite nindre roligt när det inte fungerar samtidigt kan man förstås också resonera att en blogg inte är det som är allra viktigaste, när allt kommer till kritan! Men roligt i alla fall att se att ens konto f...

Jag är inte något överväldigande fantast av Miss Li vanligtvis, men kan ändock ej undgå att digga detta å när låten inleds med en spellevink-vibb för att därefter fortsätta i någon stil av disco-dunkabunkaddunk- aaaah! aaah. Igår när jag var på kro...

Detta var en film som jag inte hade någon koll på, knappt visste att den överhuvudtaget fanns men så visades den på TV4 film under söndagskvällen och jag tog en chans och tittade.  The Night Listener är definitivt inte något mästerverk, men fungerade...