Det är redan uttjatat och ändå har 3D bara precis börjat bli varma i kläderna, men jag begriper inte anledningen till varför man ska slösa med dyrbar teknik till b-aktiga filmer som Bait trots allt är? Det slöseriet gör ju att publiken inte lockas till andra, seriösare filmer som stoltserar med att vara i 3D, och man har redan hunnit lära sig att den tredje dimensionen bara är ett enklare försäljningstrick och behöver inte innebära att en dålig film blir bättre. 

Me det sagt, Bait kunde ha varit mycket sämre. Faktiskt. Jag säger dock inte att den är bra, men jämför man den med den mängd andra hajfilmer som kommit i en strid ström så är den faktiskt helt okej att se för stunden, varken mer eller mindre. 

LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Att regissörer till hajfilmer knappast lägger ned stor möda på att ta reda på fakta om hajarna är tråkigt. Man vill helt enkelt att de i likhet med sina mänskliga släktningar i massmördare som Jason och Freddy med flera helt enkelt bara ska mörda för nöjes skull. Hajar är ju mystiska, de beskrivs som så perfekt designade att de är till och med mördarmaskiner, men till och med jag som inte stoltserar med att vara någon expert på området utgår från att hajar, i likhet med andra rovdjur, inte dödar för nöjes skull. Sådant ägnar sig bara den mänskliga rasen åt, tyvärr. Nej hajar dödar när de är hungriga, möjligen också om de känner sig hotade. Men de gör inte som i Bait- simmar omkring och dödar allt som rör sig, hoppar upp ur vattnet för att ta en människa som hänger och dinglar sådär härligt lockande precis ovanför vattenytan och jag tror inte heller att hajar hoppar upp ur havet för att ta en... fiskmås!!!! Sådana detaljer gör det bara löjligt, löjligare än vad det behöver vara.

Om man ska beta av saker som irriterade mig i filmen så tillhör definitivt chiuauan och Paris Hilton-inspirerade tjejen filmens största irritationsmoment. Jag begriper ju att hon framför allt är med som ett komiskt inslag, men tyvärr blir det aldrig speciellt roligt. Att hundfan dessutom klarar sig är bara pricken över i:et när det kommer till dumheter här. Att dessutom filmens hjälte mot slutet förvandlas till en riktig tuffing som till och med skulle göra Rambo grön av avund köper jag inte, det är för enkel avrundning- att han skjuter ihjäl en haj med en bössa och senare hänger upp och ned från varuhusets tak och steker en annan haj med elektro-grejs... Hujeda mig, vilken osannolik karaktärsutveckling den snubben genomgår.

Hajarna verkar dessutom ha haft en samtal med Feministiskt initiativ, ty ingen enda kvinna blir uppäten av hajarna. Det är bara grabbarna som blir hajföda! Märkligt. Gudrun Schyman sade nog till hajarna att de inte ger sig på kvinnorna, för de är redan tillräckligt utsatta i samhället som det är.

Bait är i alla fall hygglig underhållning för stunden, även om jag inte riktigt kan säga att jag gillade den. Men jag blir inte förvånad över att det redan är klart med en uppföljare... 

Nazis at the center of the earth blir aldrig den där skrattfesten som jag hade trott att den skulle vara när jag började se filmen. Den har sina poänger ibland, men mestadels blir det aldrig sådär skruvat som åtminstone jag gärna hade velat se den som. En rolig idé kastas nästan bort, men jag uppskattar den här mer än vad jag gjorde med Iron Sky som innan den tillslut visades hade hyllats en aning för mycket och den hade kunnat vara lite mer som den här filmen är, men med det sagt tycker jag inte att någon av dem är riktigt lyckade.

LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Det säger sig nästan självt att man inte ska räkna med storartat skådespeleri i en sådan här produktion, och ingen av skådisarna här är direkt bra eller minnesvärda men jag konstaterar ändå att det hade kunnat vara värre. Det är inte någon som direkt överspelar, och det är man alltid tacksam över att slippa se. Lika självklart ska man inte heller räkna med specialeffekter i Avatar-klass, men på det här området så smäller Iron Sky den här filmen på fingrarna eftersom effekterna i Nazis at the center of the earth är riktigt dåliga och billiga. 

Men mest minnesvärd är att Adolf Hitler återuppstår i form av en robot. Och inte har han kommit på bättre tankar under tiden han varit död, åhnej men det kunde man ju ha förstått. Nej storskaligt krig ska det minsann bli, den här gången med hjälp av ett gigantiskt UFO. Och det är mot slutet filmen blir lite för stor för att passa i sin kostym. Jag tycker man kunde ha insett sin begränsning och gjort ett annorlunda slut. Varför ska det dras ut och krigas i stor skala i varenda sådan här film? 

Jag vet inte riktigt varför den här filmen inte faller mig i smaken men antar att det mest beror på att jag hade förväntat mig lite mer av, ja allt. Lite mer galenskaper, lite mer gore osv. Mer humor hade inte heller skadat, och lite blinkningar åt att världen ser lite annorlunda ut idag jämfört med hur det var under brinnande krig. 

Men Nazis at the center of the earth är duglig halvdum underhållning som i alla fall duger för stunden. 

Innan jag ger upp den här omgången med filmatiseringar av Liza Marklunds superhjälte, nej förlåt journalist ska det va, så gav jag Studio sex en chans eftersom jag tyckte att den här skulle ha filmatiserats redan medan Helena Bergström spelade  Annika. Men det är sorgligt att se hur usel den här filmen också var och det var svårt att se klart den. En film som helt uppenbart är massproducerad och gjord utan större eftertanke eller en suck av nyskapande. En film som kommer att repriseras till världens slut på TV4, som kommer att försöra filmen ytterligare med hundra reklampauser och ett nyhetsblock. Förhoppningsvis har det hänt något i världen som gör nyheterna intressanta åtminstone, för när filmen väl börjar om igen är det bara att man återgår till att stirra apatiskt med halvöppen, dregglande mun.

LÄS INTE MER OM DU INTE HAR SETT FILMEN.

Jag undrar mest av allt var sammanhanget egentligen finns? Inte med ett ord nämner man de hyfsat stora omvälvande saker som händer med lilla Annika i föregående film. Det är som att de händelserna inte alls har skett, utan man kör igång med en helt ny berättelse utan att bry sig om vad som har hänt tidigare. Det verkar också som att det finns endast en snut som jobbar med fallet, och det är ju så klart så att Annika känner den här snuten. Finns utredningen överhuvudtaget? 

Det finns många dumheter i den här filmen. Superhjälten... nej nu blev det fel IGEN, journalistenska det vara, Annika har så skarpa ögon att hon kan se att den mördade tjejen har fått brösten opererade, och det trots att liket ligger ungefär sextio meter bort från där Bengtzon står, och hon kan dessutom se det trots att liket ligger bakom stängsel och växter... Väninnan till den mördade tjejen är dessutom lite konstig ty hon vill inte ge information om sin mördade bästa vän för att hon är orolig för att förlora sitt jobb som... bartender )!(  Men ingen fara, till superhjälten Annika kan en kvinna som jobbar på en flygplats ge ut sekretessbelagd information, dessutom till en journalist som hon aldrig träffat tidigare... Dumheterna staplas bara på varandra hela tiden, och det är hela tiden Annika som ska ha rätt. Bråka med maken... ja, lilla Annika rusar ut från lägenheten och ger sig iväg på en flirt/intervju. Superhjälten Annika blir dessutom jävligt irriterad så fort hennes kollega och konkurrent Patrick gör ett bättre jobb än henne, eller råkar göra något som är bra. Superhjälten Annika tolererar inte att någon är bättre än henne. Alla män är elaka, och motarbetar henne förstås.

Kvinnorna på Studio sex verkar dessutom alla vara hämtade från Slitz modellstall, och varje gång vi kommer till klubben verkar de göra precis samma sak hela tiden. Två barbröstade står och röker och pratar med varandra, en annan snackar med någon kund och en tredje verkar inte riktigt veta var hon ska vara. Det ser extremt, jävla arrangerat ut och inte ett dugg trovärdigt. 

Malin Crépin har jag inte mycket till övers för. Jag vet inte vad hon ska föreställa ibland. Ibland är hon nästan som en fjortis, och i nästa sekund ska Annika vara tuff och vuxen. Det verkar som att man inte riktigt är på det klara med hur gammal Annika egentligen ska vara i den här omstarten. Och det märks hur osäkra de är på åldern, vid flera tillfällen.

Nej Studio sex blir sista filmen för mig med den här redan tröttkörda, knäppa och tråkiga deckarserien. Några fler filmer om superhjälten Annika ska jag inte plåga mig igenom. 

Jag vet inte helt säkert vad det beror på, men av oklar anledning känns den tredje filmen om Iron Man betydligt mer intressant än vad den andra filmen gjorde. Vad som gjorde att jag inte tyckte om andra filmen vet jag inte riktigt, mer än att den kändes lite ofokuserad, men borde kanske se om den snart för att ta reda på om man har ändrat uppfattning om den. Men trailern till den tredje filmen är riktigt maffig, och den ser dessutom ut att vara lite mer allvarlig jämfört med hur fallet har varit med de två föregående filmerna. Ser lovande ut, än så länge.