Åh gud dagen synes sammanfalla på flera olika sätt- först stressen med att inte ha något Internet ( vad nu det berodde på men just nu verkar det vara fixat) och så att man måste hålla koll på flera olika bollar samtidigt. Det går segt, men det går framåt i alla fall. Eller något. 

Blahuu... Clas Ohlson-sökningen resulterade i intet, det blev ett tack för förfrågan men att jag inte blev uttagen till den "andra" gallringen. Så, var fan kan man egentligen känna att man behövs och är önskvärd egentligen?! Det verkar ju som att man är en överflödig resurs, helt enkelt. Ingenstans behöves man...Blah!

Alla synes ha en uppgift, ett mål, med livet utom jag! Jag vet inte vad jag vill längre, jag vet inte vad fan jag ska göra... Eller inte göra! Det får bli som det blir.

Men vilken härlig solskenshistoria, Parker McDonald hade ingen att gå med på skoldansen så han skickade en förfrågan till skiddrottningen Lindsey Vonn och fick---- JA, på förfrågan... Lycka basterd, mumlar man ju lite avundsjukt men man kan ju samtidigt konstatera att Vonn härmed kommer att få en förfrågan från massvis av killar (både ensamma och de som inte är så ensamma) samtidigt som det känns lite som en PR-grej... Eller!?! Äh, jag är väl bara avundsjuk;P

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/vintersport/alpint/article13906800.ab