Hade egentligen ingen aning om vad Inhale var för film, och trodde det rörde sig om en skräckfilm men det visade sig vara helt fel. Eftersom jag inte bryr mig om att kolla upp filmer något närmare utan går mer på känsla, filmens titel, vilka skådisar som finns med eller helt enkelt bara vet att just den filmen ska jag se av den ena eller andra anledningen så började jag se Inhale utan att ha någon aning om vad som skulle bjudas på. Det visade sig handla om organhandel och att det råder en skriande stor brist på organ sett till hur många som behöver transplantera det ena eller det andra. Så filmen berör verkligen ett aktuellt ämne! Ändå kan jag inte säga att jag föll pladask för den.

LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Skådespelarinsatserna svajade mellan sådär och mindre bra, och mest övertygande var Dermont Mulroney i huvudrollen även om han inte arbetade utifrån ett brett register utan skulle antingen/eller se bister men bestämd ut eller tveksam och sorgsen. Mulroney misslyckades ganska stort med att övertyga som "desperat" man som gör allt för sin dotter, Chloe. Med dottern försökte regissören verkligen att skapa någon form av sympati hos tittaren men jag tyckte att han smörade på en aning för mycket och för brett- Chloe alldeles älskvärd och söt som socker när hon hälsar på pappa och mamma, och sedan hostattackerna som blir värre och värre hela tiden. Sorry, jag vet inte vad det är med mig, men jag börjar inte lida med familjen. Därmed faller ett viktigt moment för filmen, att jag inte bryr mig om karaktärerna, men jag kan såklart ändå känna lite empati och föreställa mig att det finns familjer som lever i den här verkligheten. 

Det var i alla fall roligt att se Diane Kruger och Sam Shepard, tyvärr är ingen av dem speciellt bra i respektive roller och har ganska lite att arbeta med. Speciellt Diane som mest måste antingen se tapper ut medan hon är med sin sjuka dotter och sedan ser desperat ut i alla andra scener. Särskilt variationsrikt blir det aldrig, direkt. 

Sen förstod jag aldrig riktigt den relation som tydligen hinner byggas upp mellan Mulroneys karaktär Paul och den unga killen i Mexico. Här hade regissören kunnat förtydliga betydligt mer, så att inte slutklämmen hade känts lika konstig och till viss del underlig.

Det som stannade kvar hos mig när filmen var slut var det som händer i slutet av filmen. Jag kan inte bestämma mig för huruvida Paul gör rätt eller inte. Man kan argumentera för båda sidorna, att han gör rätt men också att han gör helt åt helvete fel. Men samtidigt- hur hade man själv agerat i samma situation? Jag hoppas vid Gud att jag aldrig ställs inför ett sådant val någon gång i livet, så på det sättet känner jag verkligen för Paul och tycker nog ändå att han handlade rätt, i alla fall moraliskt. Men utgången blir en personlig katastrof för honom, och man kan spinna vidare på det här öppna slutet- tar han sitt liv senare ( frun lämnar honom också såvitt jag förstod av slutscenen), eller orkar han fortsätta leva vidare genom att i alla fall acceptera att han handlade rätt moraliskt sett? Inte för att Inhale förtjänar en uppföljare, så bra var den verkligen inte, men jag skulle gärna vilja se hur Paul hanterar sitt beslut. Vem vet, kanske fler än jag som känner på samma sätt så kanske en Inhale 2 dyker upp någon gång...

Modelln ( eller vad hon nu är) "Busty" gör ett bejublat framträdande på en konstutställning där det helt enkelt går ut på att Busty ska slå på någon konstgrej med sina jättebröst... Eh, ja danskar. Underlig inställning till humor verkar det som. Men det jag blir mest konfunderad över är kvinnan som man ser i bakgrunden som håller sin dotter i famnen- excuse me men vad fan har den unga flickan där att göra? Försöker mamman inskola dottern i vad som är en lämplig framtid för henn- skaffa sig jättetuttar och stå och slå med dem på olika föremål? Nej, dottern skulle ha lämnats hemma med nanny eller med fadern istället för att befinna sig på det där spektaklet. Det roligaste med klippet är ändå att observera hur den unga tjejen reagerar på alltsammans...Man undrar vilka tankar som flickan hade när hon gick och lade sig sen på kvällen! 

http://tv.expressen.se/galna klipp/1.2673701/brosten-som-skakar-danmark

Det var tydligen inte bara jag som var lite nyfiken på hur det återupplivade programmet Gladiatorerna skulle vara, tittarsiffrorna för premiären talar för att det här kan bli ett av vårens mest bejublade comeback (?): 1.1 miljoner tittade på första avsnittet. Det var emellertid inte så mycket som var förändrat mer än att man bytt ut gladiatorerna, programledare och kommentatorer ( Wikegård tycker jag gjorde bra ifrån sig förutom då han vid några tillfällen överdrev så det skvittrade om det, jag minns inte vilken gladiator det handlade om med Wikegård sa något i stil med "jag gillar tuffa tag, men till och med x är lite för extrem"). Gry Forsell var helt okej som programledare även om hon inte bidrog med så speciellt mycket, mer än att fråga det typiska "hur känns det?" och sen bli avbruten av en gladiator mitt i intervjun och se lite lagom, spelat förvånad ut. Däremot tycker jag att vi svenskar är värdelösa på att bjuda på oss själva, för det var ingen av de tävlande som man kommer att minnas speciellt länge och det var ingen som bjussade på sig själv- herregud, det här är en tv-lek, kan man inte slappna av lite, showa loss en aning och inse att man gör det mest för att det är roligt? 

Min favorit-gladiator såhär långt i alla fall var Ice, som "spelas" av Helene Ahlson. Mumma, en gladiator jag gärna hade gått i närkamp med, och dessutom en blondin man kanske gör bäst i att inte dra blondin-skämt inför?;P

Det här kommer nog att duga att slötitta på under våren, alternativt som hyggligt bakis-program på söndagsförmiddagen...

Ja, vad mycket konstigheter som hittas på ibland. Det finns väl galnare saker att göra men å andra sidan- att åka tunnelbana utan byxor är ju egentligen tillräckligt provocerande idag eftersom nakenhet bara ska sälja smink, kläder eller underkläder, men att gå omkring byxlös på stan leder väl till att man blir gripen för förargelseväckande beteende? 

På den svenska Facebooksidan för den här dagen finns det två regler som ska följas för att man ska få delta:

• Villig att ta av sig byxorna på tunnelbanan.
• Kunna uppföra sig normalt under den utsatta tiden.

Jag tycker framför allt punkt två är den viktigaste, finns ju säkert en del personer som inte klarar av att "uppföra sig normalt" när folk sitter runtomkring utan byxor/kjolar/jenas osv.

Skulle ni kunna tänka er delta i detta nästa år?

http://svt.se/2.22584/1.2670578/julafton_for_byxlosa_pendlare?lid=puff_2670578&lpos=rubrik