Jag vet inte om det har att göra med kulturella skillnader eller liknande, men nog skrattar man ändå mer åt amerikansk komedi än vad man gör åt andra länders komedier? Så gör jag åtminstone, just för att den amerikanska kulturen är så inlemmad i Sverige så man oftast förstår när man driver med något uramerikanskt. Eller så kan jag helt enkelt för lite om Frankrike så många av skämten i den här filmen, OSS 117- Lost in Rio, går över mitt huvud. För mycket av skämten i den här filmen faller för mig helt platt till marken, och några scener förstår jag ingenting alls av. Huvudpersonen själv, agent OSS 117, är stundtals jäkligt lik Sean Connery men går mest omkring och babblar om oväsentligheter och jag vet inte om det är meningen att det ska vara komiskt eller inte. Men en del skämt av lite av politiskt sprängstoff och därför ska den här filmen ha en eloge- jag skulle vilja se den komedifilm från USA som vågar skämta om de här ämnena som man gör här. Den filmen får vi antagligen vänta på, länge...

LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

De skämt jag talar om är de som agent OSS 117 fäller angående nazismen, Israel och judar. Han säger helt fel saker, man skulle kunna missta honom själv för en man med väldigt många fördomar och som verkligen tror på dem, och det är inte undra på att de israeliska agenterna som finns med höjer på ögonbrynen åt några kommentarer. Bland dem finns mycket om "judar och pengar". Eller att när de infilterar nazisterna så skulle det inte vara så "smart" på grund av att man ju kunde se att agenterna är judar... Ja, ni förstår nog vad jag menar. Skulle vi kunna få höra några liknande skämt i te.x Johnny English 2? Jag skulle inte tro det. På så vis är OSS 117- Lost in Rio betydligt roligare och vassare jämfört med vad den andra English-filmen ens kom i närheten av att vara.

Men jag uppskattar humor av lite mer fysisk karaktär och därför tycker jag att filmens klart bästa scen är där OSS 117 jagar Von Zimmel på ett sjukhus, och jakten går långsamt på grund av att båda två är skadade och rör sig som 200-åringar. Hah! 

Men annars vet jag inte om jag skulle säga att den här filmen är lika rolig som Austin Powers, för jag gillar mer den humor som Powers har istället för denna även om de rör sig inom samma komedigren. OSS 117-Lost in Rio är på sin höjd smårolig och inte så mycket mer, och slutet tycker jag var en aning tjatigt. Men den får knappt godkänt ändå. Den funkar att plocka fram en tråkig dag, åtminstone...   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är inte något överväldigande fantast av Miss Li vanligtvis, men kan ändock ej undgå att digga detta å när låten inleds med en spellevink-vibb för att därefter fortsätta i någon stil av disco-dunkabunkaddunk- aaaah! aaah. Igår när jag var på kro...

Detta var en film som jag inte hade någon koll på, knappt visste att den överhuvudtaget fanns men så visades den på TV4 film under söndagskvällen och jag tog en chans och tittade.  The Night Listener är definitivt inte något mästerverk, men fungerade...

Du har ingen aning vad som händer, söndag bara sker. Varje dag, vilken veckodag är det egentligen? Du vet inte, måndag, onsdag, lördag Spelar ingen roll.  Du är mer eller mindre alltid full, en två tre Öl eller lite whiskey. Idag är det s...