Jag vill tycka att det här ser roligt ut och att jag därmed vill se filmen, men mest av allt tycker jag att det ser lite för svamligt ut för att det ska passa min smak. En skräckfilm med lite svart humor, sure det tar jag vilken sekund som helst men det här verkar mest hålla sig på en nivå som mest passar för dem som precis har kommit in på högstadiet. Synd att det är nästan bara i sådana här sammanhang som äldre får tillåtas vara med på film, som skämt eller parodier. 

Det börjar bli hög tid att leta upp Dea Snow 1 för den kommer jag inte ihåg speciellt mycket av innan man tar del av uppföljaren som verkar satsa mycket på roligheter! Men det här ser ut att kunna bli såpass underhållande så det räcker för en rond till...

Det här är förmodligen en film som passerat de flesta obemärkt förbi. Och jag förstår varför. Det här är en film som inte passar för alla om man säger så. Men jag gillade den faktiskt, även om inte allt var bra med den. De flesta skulle säkert stänga av filmen redan under anslaget på grund av att det knullas nästan hela tiden, men fortsätter man att se filmen så får man se mer sex och naket. Så gillar man inte sådant bör man inte ens fundera på att se den här filmen! Handlingen är dock väldigt enkel;

Saker och ting går väldigt fel när Rebecca och Catherine, två katolska flickor, knackar på fel dörr när de är ute och säljer religiösa tillbehör."

                                          LÄS INTE MER OM DU INTE HAR SETT FILMEN.

Filmtiteln syftar i alla fall på att Chatherine får tillfälle att fly från skurkarna i skogen men att ledaren, Lobo, ska hitta henne. Det gör han också och han våldtar henne. Sedan ska återigen den svagaste i gruppen, Clint, avsluta jobbet ( Påminner om I spit on your grave ).  Chatherine hämnas rejält mot skurkarna i slutet. 

Run bitch run är och ser ut som en gammal film. Den har dessutom inte mycket till handling egentligen. Och den irriterande musiken spelas hela tiden så det är nästan aldrig en tyst stund under hela filmen, och det gick mig lite på nerverna. Öronen hade behövt en paus från musiken ibland. Men en musikslinga lade sig på minnet, för jag tycker att det låter som precis samma melodi som spelas i början av Planet terror. Kan det verkligen stämma?!

En av de komiska scenerna, som samtidigt beskriver filmen ganska bra, är när en mekaniker har sex med en död kvinna.  Chatherine kommer insmygandes och när mekanikern upptäcker henne så säger han: "Vem är du? Är du ett jävla pervo?" Jag undrar vem av dem som är ett pervo egentligen;P

Som sagt, alla kommer inte att tycka om den här filmen, och den kommer förmodligen inte att ses av speciellt många. Men jag tyckte att den var underhållande i alla fall.

Det har varit många turer fram och tillbaka liknande den om Alliansen egentligen är vad de ser ut att vara och nyligen säger att skatterna till skolan måste HÖJAS(!) men man får hoppas att väljarna är smartare än så och inte går på denna botoxförsnyggning och Barbarella är ungefär något liknande- väldigt få, om ens någon, av de yngre känner till den här kvinnliga rymdhjältinnan. Om ni gör det, räck upp en hand? En, två... nej förlåt mig av ren entusiasm räckte jag upp båda mina händer. Röstningen ogiltigförklarad! Skämt å sido och fram med lite hårdfakta- hur bra gick det för supersatsningen med John Carter? Det var ytterligare en filur som man hade tänkt sig att tjäna stora, grova, enorma summor pengar på och i pipline låg säkert 57 uppföljare, men ack och ve av Shakespears-mått, vad hände? Filmen tokfloppade. Och jag tror det berodde en hel del på att den tilltänkta målgruppen inte hade en jävla aning om vem John Carter var och de brydde sig ännu mindre om denna storfilm som baseras på en figur de inte känner till.

Barbarella ska ju nu dock bli en tv-serie och ett pilotavsnitt är beställt, så långt allt väl. Men här gäller det att man satsar på marknadsföringen, dock inte enbart den som förmodligen bygger på att en sexig kvinna struttar omkring i rymden och leker light-Star Wars. Heller inte att man bortser från seriefigurens sanna natur som är en värld av droger och lättklätt a la 1960-talet. Men numera är vi ju anti-naket och anti allt som stavas till lite naken hud, så den här upplagan av Barbarella lär väl inte vara mer avklädd än vad Bamse är i den senaste tecknade långfilmen. Och för att inte tala om drogerna....

Jag har bara vaga minnen av långfilmen med Jane Fonda, men jag minns ganska tydligt ändå att den kändes som en lång LSD-tripp och att mycket var ganska osannolikt och dåligt och b-aktigt. En tuffare, hårdare hjältinna skulle inte vara helt fel. Men låt oss se var det här bär av. Men bara de inte glömmer bort att lyckas med marknadsföringen först...

http://www.moviezine.se/artikel/15863-nicolas-winding-refns-barbarella-serie-till-amazon

Fantasilösheten känner inga gränser när det handlar om mode för män, eller så måste klädesplaggen till oss inspireras av något som från början varit kvinnligt och det tycker jag bara är tråkigt och trist. Meggings känns ungefär lika inspirarande som att man skulle dra på sig leggings eller en korsett- roligt för en stund kanske, men sedan skulle man inte göra om det. Alls. Nja ska man tro den ganska konservativa målgrupp det här är tänkt för tror jag faktiskt inte alls på det här, men inom mode har jag ju dessvärre aldrig visat mig vara något orakel;P

Men jag efterlyser ändå något helt nytt i modet till män! Som när den tråkiga vanliga kalsongen fick förlängda ben och lite schyssta mönster och kallades boxers istället, det är något som verkligen blev en hit! Mer sådant. Om man ödmjukt får önska så...

http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/760645-dags-for-meggings-leggings-for-man

Jag hade inte några högt ställda förväntningar på Elysium utan snarare tvärtom eftersom jag inte är något stort fan av sience fiction, men den här var lite bättre än vad jag trodde att den skulle vara men är långt ifrån något mästerverk. Ett habilt hantverk som tar upp ämnen på samma sätt som regissörens förra film, District 9, men som ändå inte riktigt levererar och aldrig blir särskilt engagerande. Det är däremot visuellt mycket godis och rymdskeppen ser riktigt bra ut, detsamma med världen på Elysium där jag inte kunde se att något såg "fel" ut utan det såg riktigt verkligt ut. Elysium efterlämnade ingen större effekt på mig mer än att man konstaterade "jaha så har man sett den då". 

                                              LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Av någon anledning störde jag mig på Jodie Fosters karaktär. En kvinna som vill åt makten och som inte skyr några medel för att få makten samtidigt som hon är hård och kall och uppenbarligen en karriärkvinna. Hur många gånger har vi inte sett det vid det här laget? En del repliker låter dessutom inte riktigt klockrena utan klingar av lite dåligt skådespeleri när Foster försöker vara hård och bestämd. 

Matt Damon är okej i huvudrollen men hade lika gärna kunnat spela en uppdaterad Jason Bourne. Upplevde honom som ganska träaktig och tråkig i den här filmen. Men värst var tjejen som led av cancer och som man så uppenbart skulle tycka synd om, speciellt när hon drar historien om surikaten som ville ha en vän... Jag menar, kom igen! Så löjlig och uppenbart menad som tårdrypande, men sådant går man tyvärr inte på, speciellt inte när det levereras på ett sådant plumt och övertydligt sätt. 

När Damons karaktär Max får på sig en robotliknande dräkt började jag tänka en hel del på Robocop vars förmodligen värdelösa remake drabbar biograferna i år, men Elysium använder den här delen ganska smart. Bara synd att skurken också hade en liknande dräkt... 

Elysium funkade förhållandevis bra nästan hela vägen ( tycker slutet var alldeles för uppenbart), men det blev inte mer än "jaha, var det inte mer än så ändå". 

Det är den franska konstnären Sylvain Sarrailh som under psydonym gjort några bilder som visar upp en helt annan sida av barndomsfigurerna som man kanske inte riktigt hade kunnat tänka sig... Men å andra sidan så är bilderna förjävligt roliga och fina och lite fantasieggande, ty hur hade figurerna fungerat i en mer skruvad, morbid skepnad? Jag tror att en del av dem hade gjort sig riktigt bra som sina alternativa stilar.

http://www.demotivateur.fr/article-buzz/la-face-cach-des-h-ros-de-notre-enfance-badass-fanarts-371

http://www.metro.se/teknik/vara-barndomshjaltars-dolda-morka-sidor/EVHnao!htlW2uxtxYaSg/

Nog för att jag är rejält trött på konceptet med foundfootage-filmer som sköljer över oss men det finns i alla fall två utmärkande detaljer som gör att den här blir en film som man förmodligen tar sig en titt på i år: Butcher Bros har gjort denna och före detta porraktrisen Jenna Haze är inblandad ( och jag missade helt och hållet när Haze blev före detta porrskådis). På gott eller ont, kanske.