Lady Gaga fortsätter onekligen med sin provocerande stil och viker inte av från den vägen direkt samtidigt som man kan börja ställa sig frågan om det inte räcker nu, för när kommer man till vägs ände? Att ha sin bak iförd stringtrosa gör väl att försäljningen av skivan ökar något men har detta verkligen något med själva musiken att göra? För jag är väl gammeldags men tycker ändå att det borde vara musiken som är i centrum och inte bak-eller framdelar som det verkar vara just nu. Och artisterna verkar tävla mot varandra i någon absurd tävling som verkar ha som mål att den som visar mest hud, gärna kombinerat med lack, läder, piskor eller goth, vinner. Miley Cyrus tog ju som bekant ett jättekliv upp på den här tronen för ett tag sedan, och Lady Gaga känner väl att hon måste besvara detta på något sätt? Det återstår att se hur videon blir till den här låten, men jag gissar redan nu på att det kommer att bli en hel del avklätt?

"Skivbolagen kränger lyxporr med musik" dundrade Annie Lennox för en tid sedan, och det är verkligen något som är en pågående trend just nu. Bra eller inte är jag för dålig på att avgöra, men jag tycker ändå det är konstigt att den sedvanliga moralpaniken verkar ha uteblivit den här gången. Det är knappt någon som verkar upprörd. De kanske inte har vågat titta på den nya tidens musikvideo? Eller använder de te.x Britney Spears video till "Work Bitch" som förspel tack vare videons innehåll? 

Nej känns det som att artisten inte kan klara sig på sin musik blott och bart utan tvunget måste ta hjälp av naken hud, piskor och S/M för att märkas av i flödet, ja då tycker jag man kan lägga av helt och hållet i stället. Musik blir inte bättre utav att åma, smeka, kräla, stöna och flasha hud, tyvärr. Det ska handla om låten, att den är så bra som den kan bli och att en artist sjunger den perfekt med hjälp av en gudabenådad röst. Videon kommer i andra hand, och ibland behövs inte ens en video till musiken. 

Eller är det här helt enkelt ett gammeldags tankesätt? Jag tror, eller hoppas, att det inte är det.

http://www.expressen.se/noje/extra/lady-gagas-baksida---pa-singelns-framsida/

Ytterligare en film där den forne storslagne regissören Luc Besson fungerar som producent, och jag tror inte att det hjälper att Besson den här gången har teamat upp sig med Jean Reno som de tillsammans presterade i klassikern Leon men det här ser väl ändå... ja, hyggligt ut. Bygger tydligen på verkliga händelser också, men det tror jag är sekundärt i det här sammanhanget. Det är jävla trist att forne storregissören Luc Besson nästan bara är inblandad som producent numera. Jag tror dessvärre att de bästa filmerna ligger bakom Besson nu och att vi bara har sådan här lättsmält, popcornaction att se fram emot från honom. Det är trist att se en mästare ramla ned från sin tron såhär tydligt. 

Den här nya redband-trailern till filmen Skywalker Ranch förstör lite av den mystik som den första trailern lyckades skapa, och i mitt tycke avslöjade den lite för mycket. Så om ni inte vill veta alltför mycket om den här filmen innan ni har sett den- KOLLA INTE PÅ DEN HÄR TRAILERN. Jag stör mig väl mest på fortfarande att det här påstås bygga på "verkliga händelser", något som man alltid ska ta med en stor nypa salt. Men den här filmen kommer jag att ta mig en titt på så fort möjligheten finns... 

Ett Gert Fylkingskt ÄNTLIGEN och än en gång måste jag försöka påminna mig att inte lyssna på vad andra tycker om en film utan ta reda på det på egen hand och faktiskt se filmen, för den här var faktiskt bättre än sitt rykte och på sina håll var uppföljaren lite bättre än vad första filmen var. Men det är fortfarande tröttsamt att dialogen framför allt är så stolpig att man kan tro att det finns endast en anledning att dialog finns alls i filmen- att skådisarna ska få leverera punchlines. Hela tiden. Efter i princip vad som helst som en karaktär har gjort innan, eller efter en actionsekvens, så kommmer en som det är meningen snitchig punchline som inte alltid sitter där den ska. I en "vanlig" actionrökare finns det vissa moment när en punchline ska komma in, och i de flesta fall brukar man vara duktig på att välja ut rätt tidpunkt men när de kommer i en så strid ström som de gör i The Expendables 2 så blir det tröttsamt och mest irriterande i stället för att ge den där lilla extra udden efteråt. Men om man struntar i allt som har med högtraviga "filmexperter" och annat som inte går igång på mer än att en actionfilm minsann ska enbart vara i klass med Leon eller Heat eller Die Hard, ja då har man inte mycket att hämta här. Men jag tycker det här var okonventionell underhållning som gör sitt jobb, om än inte bra eller med någon finess så får man i alla fall non stop action. Och som plus i kanten- tre av de största actionskådisarna från 1980-talet. Jag menar, fan man kan knappast kräva mer faktiskt av en sådan här film. 

                                 LÄS INTE MER OM DU INTE HAR SETT FILMEN ÄNNU.

Stallone fortsätter sin vana trogen att spela en karaktär som är stelare än vilken modedocka som helst samtidigt som han mumlar ur sig något som i alla fall ska påminna om repliker, men han har fortfarande charmen kvar på något sätt. Det är lite värre med herrarna Schwarzenegger och Willis. Tacksamt är att båda har en större roll i den här filmen än vad de hade i första, men det hade faktiskt inte gjort något om de hade fortsatt att finnas i skuggan av handlingen. Även om det var nice i slutet på flygplatsen då referensrunkandet till skådespelarnas tidigare insatser i actiongenren och äntligen kom det in lite humor ( alldeles för sent dock) och Arnold väser: "Min sko är större än den här bilen" och det blir lite "kommer Rambo snart också eller?" och "Du har kommit tillbaka tillräckligt, nu är det min tur" och " Yippee ki yay". Det var dock inte så intressant med Jean-Claude Van Dammes medverkan och han gör inte lika dåligt ifrån sig som i den senaste Universal Soldier-filmen men inte gör han speciellt mycket mer här och han gör ingenting med den minsta glimt av humor heller. Gäsp-varning utfärdad för den här skurken faktiskt. Chuck Norris var i alla fall en härlig skådis att återse igen. "Ensamvargen" gör väl knappast något som är direkt minnesvärt men han påminde mig i alla fall om att det ju är han som egentligen borde spela huvudrollen som Captain America- mer puramerikansk än Norris kan man väl helt enkelt inte vara? 

Jag störde mig inte så mycket på Nan Yus medverkan heller som jag trodde jag skulle göra, men det är som vanligt att ett grabbgäng på film inte får vara just bara ett grabbgäng länge nu för tiden. Och det skulle inte förvåna mig om det i brudarnas version av ExpendaBelles så får ingen man vara med i brudgänget eventuellt inte mer än som "komiskt inslag" och helt underordnad actionbrudarna. Men när det är grabbfilmer ska minsann tjejerna vara lika duktiga, eller duktigare, än sina manliga motspelare. Jag minns bara hur fruktansvärt det var i de två Charlies Angels-filmerna som förpestade bioduken för några år sedan, där de tre kvinnliga änglarna var superduktiga på allt medan de flesta männen antingen var kåta korkade idioter eller mest bara komiskt överspelande figurer. Usch...

Sammanfattningsvis tycker jag lite bättre om tvåan som utspelas på lite fler olika ställen jämfört med ettan, som i huvudsak utspelades på två ställen. Det blir också intressantare när hämnd är en av drivkrafterna för Stallones figur, samtidigt som det på inget sätt känns som det viktigaste- man ska även lyckas hitta plutonium som hamnar i orätta händer och man hade gott och väl kunnat göra storyn tätare genom de här ingredienserna. Men det känns aldrig riktigt på allvar tyvärr och det är väl den stora bristen som den här filmen lider av. Men som rak action vilken trist fredagskväll fungerar filmen i alla fall.

Nu hoppas jag bara att man även i den tredje filmen fortsätter att få med roliga skådespelare från de gamla goda tiderna, vilket verkar gå alldeles utmärkt, och dessutom tycker jag man ska satsa på att få in mer humor samt kanske en lite bättre manusbearbetning. Tredje gången gillt, men orkar vi verkligen med att se ungefär samma sak även en tredje gång? Jag är inte så säker på det för jag känner mig mätt och belåten nu.