Direktlänk till inlägg 9 juli 2017

A Cure for Wellness

Av theotherside - Söndag 9 juli 23:45

Hmm det är kanske inte bra om det enda som man tar med sig från en film som är över två timmar kommer från inledningen där en stackars man sitter ensam på ett mörklagt kontor och jobbar och sliter, drabbas av en hjärtattack och dör ensam utan att någon annan finns omkring honom och som dessutom får något omnämnande alls utan snabbt som attan ersätts av någon annan, yngre hungrig förmåga som vill visa framfötterna för företaget...? 

Jaja lite kritk finns också mot det "vi" värdesätter så oerhört numera, att resa iväg till någon spa-förläggning och "hitta oss själva". 

Mest av allt skriver jag under på det som en av karaktärerna upprepar genomgående, nämligen att vi allihopa drabbats av någon form av sjukdom. Sjukdomen må handla om att tjäna mest pengar av alla, eller att göra sig ett namn på Instagram eller vilken plattform det än handlar om idag, kosta vad det kosta vill! 

Det är sjukt! Egentligen riktigt sjukt. 


Men regissör Gore Verbinski vill aningen för mycket och vet inte vilken fot han ska stå för med filmen. Det är solkart att det inte handlar om en renodlad skräckfilm, spänningsmomenten är alltför få dessvärre och det handlar inte heller om en satirfilm över vår tid, även om det finns med flera sådana element, och det är inte heller någon direkt actionfilm. Mot slutet tenderar det hela att likna alldeles för mycket en skräck-gore-film utan att riktigt lyckas. 

 A Cure for Wellness blir liksom ingenting alls i slutändan. Men samtidigt är det här inte en film som tilltalar mig.  Jag hade sett fram emot mer skräck, istället bjuds det på desto mer psykologisk spänning. 

Är huvudpersonen galen och tror sig se saker och ting? 

Det finns ganska många frågetecken efter ett tag och man börjar tvivla. Samtidigt är det hela tiden scener och saker som regissören lyckas att få in precis vid rätt tillfälle som gör att man ändå vill se filmen fram till slutet. Flertalet gånger funderade jag på att stänga av, men så händer någonting och man står liksom och avväger- titta vidare, eller inte.


                     


Jag är ändå glad såhär i efterhand att jag orkade se klart filmen, finalen är ganska så bra faktiskt, men jag är tveksam huruvida filmen gav mig något eller inte. Ett är i alla fall säkert och det är att jag kommer inte att se om filmen igen. För låååånga scener, för mååånga mystiska personer som säger det ena men egentligen menar det andra och ett mysterium som inte direkt är så väldigt spännande när det väl avslöjas. 


Men A cure for Wellness påminde lite för mycket om upplägget i Shutter Island, en film som jag tror att jag har försökt att se minst fyra gånger när den visats på TV4 utan att aldrig lyckas se den till slutet, på grund av att den är så förbannat tråkig och intetsägande. Tack och lov var inte den här filmen på samma sätt riktigt och det händer någonting nästan hela tiden som gör att man ändå, som sagt, hänger kvar till slutet men efter att det tagit slut så känns det ändå som att något saknades, något som skulle ha gjort att man kommer att minnas det här eller fundera över filmen. 


Godkänd underhållning om man är på det humöret, aningen för lång film som kanske hade kunnat vara lite snabbare och lite mer veta vilket ben den ville stå på. 

Å andra sidan, skulle vi inte nästan allesammans vilja ha en cure for wellness? Och vara beredda på att nästan betala hutlöst mycket för att uppnå just detta, i den jävla tid vi lever i, i jakt på framgång i vilken form den nu betyder för var och en av oss? 


Vad kompenserar du saknaden av riktig lycka, riktig wellness med? Massor med pengar, massor med saker och prylar? 

En sådan tanke väcker filmen i alla fall, och kanske är det gott så. En och annan möjligen kan börja att fundera lite grann, i alla fall innan de springer iväg och köper senaste Iphone-telefonen, eller strävar efter att göra en fantastisk karriär på det och det företaget och under tiden avlider på kontoret, ensam, övergiven och utan att någon på det företaget egentligen bryr sig över att just du har dött... 






 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av theotherside - Söndag 3 dec 23:45


En inte helt oäven hajskräckthriller faktiskt, om än vi får fortsätta att vänta på en hajfilm i klass med gamla goda Jaws, som faktiskt ännu inte har överträffats. Otroligt! I 47 Meters Down återfinns gamla välkända problem som är alltför vanliga i a...

Av theotherside - Söndag 12 nov 23:45


Med inga förhoppningar överhuvudtaget blev det att ta sig an Let her Out, som jag fram tills nu hade glömt bort att jag ens hade i mina gömmor. Det tåls att säga att det ibland är väldigt bra att ha tålamod när det kommer till film för den här börjad...

Av theotherside - Söndag 5 nov 23:45


Ja, vad ska man säga? Ännu en onödig prequal som ska förklara hur Leatherface kom till istället för att bevara ett uns av nyfikenhet och mystik omkring denna karaktär. Kan man dessutom tjäna en hacka och rida på ett inarbetat skräckfilmsnamn så är de...

Av theotherside - Söndag 5 nov 22:45


Jag gillade på förhand idéen om ett Escape room-lek som går överstyr och att allt förvandlas från låtsas till dödligt allvar, men vad jag däremot inte riktigt hade räknat med var att det skulle finnas med en demon i den här filmen... Hmm! Dessutom få...

Av theotherside - Söndag 29 okt 23:45


Så var det dags att ta sig an nästa del i det ständigt växande The Conjuring-universumet och i Annabelle Creation ska vi äntligen (!) få veta hur tusan den onda dockan blev så ond och anledningen till varför dockan terroriserar människor i Conjuring ...

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se