Jag hade inga större förväntningar på den här filmen, och jag hade inbillat mig själv om att det här skulle vara en thriller mer än vad den visade sig vara, men trots att det var mer drama än vad jag brukar orka med att titta på så var det något som gjorde att jag såg hela Disconnect. Med en skakig handkamera så det känns mer som en dokumentär än en sedvanlig spelfilm, så vävs ett antal människoöden samman och var och en av dem förblir intressanta och engagerande från start till mål. Det är faktiskt svårt att inte bli rörd över framför allt ett livsöde som blir förstört genom den teknik som vi alla använder oss av varenda dag! Och kanske kan den här få yngre tittare att tänka sig för en, två, tre gånger extra innan de litar fullständigt på en person som verkar så underbar och härlig, men som de bara snackar med på Internet. I så fall har filmen åstadkommit något bra, för den visar en av de konsekvenser som det här kan få. Det är väldigt bra att regissören tar upp sådana här ämnen och framför allt hur lite kontakt vi har med varandra nu för tiden och hur mycket av vår "kontakt" som egentligen äger rum på nätet eller med smartphones. 

Det var som grädde på moset roligt att se två svenska exporter inblandade i en och samma film, nämligen Alexander Skarsgård och Michael Nyqvist. Jag tyckte att framför allt Alexander spelade en annorlunda roll jämfört med dem som han hittills har fått spela i Hollywood, och av någon anledning tyckte jag verkligen om honom och kände att jag liksom kunde förstå honom på ett sätt, varför han inte ville vara med sin fru efter det tragiska som har hänt för dem etc. 

                                                  LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

En film har naturligtvis svackor och en del brister, men i det stora hela fungerade Disconnect bra. Det som störde mig lite var att man lite väl tydligt ibland lade ut vad man vill ha sagt med filmen. Och jag är inte helt nöjd med slutet. Det är visserligen alltid trevligt ( inte alltid, men många gånger) med öppet slut och man kan om man känner för det fortsätta att fantisera om hur det gick för karaktärerna efter att filmen tagit slut. Men i den här tycker jag att man väljer lite för enkla genvägar, man gör inte det på riktigt utan låter det lösas tämligen enkelt och utan att riktigt lyckas komma till det där klockrena slutet för samtliga historier. 

Disconnect var det här årets första "samhällstjänst" och härmed står det mig fritt att frossa i lite b-film och blod och våld igen. Jag ångrar inte att jag såg den, och den var bättre än vad jag trodde att den skulle vara trots att det inte var den renodlade thriller som jag inledningsvis trodde att den skulle vara, men den engagerar i alla fall medan man tittar på den och efteråt kändes det inte som att jag hade bråttom med att se om den direkt men i framtiden kommer jag säkert att vilja se den en gång till. Det är sällan man ser sådant här och det är svårt att bedöma den till andra liknande filmer som också väver samman olika berättelser, men i korthet kan man kanske säga att den inte är bäst i sin genre men att den ändå lyckas leverera! Jag tycker att alla kan ge filmen åtminstone en chans, och jag tror att många liksom jag i alla fall inte ångrar att de har kollat på den. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är inte något överväldigande fantast av Miss Li vanligtvis, men kan ändock ej undgå att digga detta å när låten inleds med en spellevink-vibb för att därefter fortsätta i någon stil av disco-dunkabunkaddunk- aaaah! aaah. Igår när jag var på kro...

Detta var en film som jag inte hade någon koll på, knappt visste att den överhuvudtaget fanns men så visades den på TV4 film under söndagskvällen och jag tog en chans och tittade.  The Night Listener är definitivt inte något mästerverk, men fungerade...

Du har ingen aning vad som händer, söndag bara sker. Varje dag, vilken veckodag är det egentligen? Du vet inte, måndag, onsdag, lördag Spelar ingen roll.  Du är mer eller mindre alltid full, en två tre Öl eller lite whiskey. Idag är det s...