Jag har inte sett The Cable Guy på år och dar, och passade på när den ändå visades på TV6 under söndagskvällen, och kan därmed konstatera att jag inte tycker om den nu heller. Men det går att förstå filmen på ett lite annat sätt i alla fall.  Det var lite roligt att tänka tanken, speciellt när man vet vilka filmer som huvudpersonen Jim Carrey mest var förknippad med på den här tiden, att alla andra är "normala" medan kabelkillen Carrey gestaltar en av sina "vanliga" vansinniga karaktärer. I verkliga verkligheten skulle ingen stå ut med den här personen. Sedan att Carrey har en otrevlig vana att kännas väldigt tjatig och enformig efter en stund i vilken film som helst, gör det ju helt enkelt inte enklare att ta karaktären till sig. Oavsett om det handlar om en som är dummare, bär en grön mask eller gröna trikåer och ger kluriga gåtor till Batman eller springer omkring och letar efter försvunna djur... 

Nja, varken då eller nu tycker jag att den här filmen är särskilt rolig. Någon enstaka scen, men knappt ens det. Carrey blir tyvärr bara jobbigare och jobbigare ju längre speltiden pågår, ett inte helt ovanligt problem med denne skådis dessvärre. 

Och det allvarliga, seriösa, som man försöker sig på att också gestalta är lika tunt som smöret på morgonmackan. The Cable Guy hade vunnit mycket, speciellt nu efteråt med några år på nacken, att anta en mycket mer seriös ton. Mycket hade kunnat appliceras på sakernas tillstånd idag, att många av oss är väldigt ensamma och det trots att tekniken är mycket mer utvecklad och möjligheterna långt fler än vad de någonsin varit tidigare under den här planetens historia. 

Iställer blir det the Jim Carreys show nästan enbart, och det enda mörker som förekommer är väl i den där "drömsekvensen" där det lyser elakt gult ur mr cable guys ögon... 

Det enda småroliga jag finner här, är gästspelet från veteranen Eric Roberts. Och de små sekvenserna med Ben Stiller, och den storyn som handlar om det fallet. Och att man får se korta, korta sekvenser från sådant som faktiskt visades på tjockteven i begynnelsen! Jack Black tillför ingenting, hade kunnat spelas av vem som helst vilket gäller för i stort sett övriga skådespelare. Det är som sagt, i vanlig ordning dessvärre, the Jim Carreys show. Och tror fan det, med tanke på vilket gage han fick för rollen, som var rekord på den tiden för en skådespelare. 

En rolig scen, som blir ännu roligare när man nu i efterhand har läst att Jim Carrey helt improviserade genom att ta kycklingskinnet och lägga det i ansiktet och parodisera När lammen tystnar. I filmen då och där kändes det mest som "typiskt" Carrey, men jag gillar när karln improviserar i vanliga fall.  Det är också lite trevligt att fler referenser till några typiska 80-90-talsfilmer förekommer. 

Nej för min del blir The Cable Guy mest en påminnelse om hur tröttsam Carrey kan bli när han får fritt spelrum, och att hans bästa filmer är förbi sedan ett bra tag tillbaka.  Det är synd att man inte anammade mer mörker och satir när man hade chansen och ändå skulle göra ett första försök med en "seriös" Jim Carrey, dessvärre misslyckas man fatalt med både mörker och en seriös roll för "gummiansiktet". Jag förstår att filmen floppade, men det är ändå inte nödvändigtvis Carreys fel, utan han kör på det som fungerade så bra i hans tidigare filmer- det var ju bara det att hans fans inte riktigt räknade med att det här inte skulle vara riktigt som hans andra filmer, utan något annat... sedan blev det bara fel. 

Och han skulle helt klart ha dött i slutet. Därvidlag håller jag helt med Carrey. Det var bara löjligt och ologiskt att kabelkillen överlevde för att sedan hitta sitt nästa offer. Det blev som inget avslut, ingen lärde sig någonting egentligen, och kabelkillen kunde fortsätta härja som innan allt i filmen inträffade... Hade man en vag dröm om att göra en uppföljare, tro? 

Visst, en tråkig söndagkväll kan man väl se det här igen men det känns inte som att man kommer att ge filmen en chans ånyo på väldigt, väldigt många år ( möjligtvis när man blivit senil, och knappt begriper vad man tittar på för då spelar det ju ingen som helst roll längre). 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är inte något överväldigande fantast av Miss Li vanligtvis, men kan ändock ej undgå att digga detta å när låten inleds med en spellevink-vibb för att därefter fortsätta i någon stil av disco-dunkabunkaddunk- aaaah! aaah. Igår när jag var på kro...

Detta var en film som jag inte hade någon koll på, knappt visste att den överhuvudtaget fanns men så visades den på TV4 film under söndagskvällen och jag tog en chans och tittade.  The Night Listener är definitivt inte något mästerverk, men fungerade...

Du har ingen aning vad som händer, söndag bara sker. Varje dag, vilken veckodag är det egentligen? Du vet inte, måndag, onsdag, lördag Spelar ingen roll.  Du är mer eller mindre alltid full, en två tre Öl eller lite whiskey. Idag är det s...