Filmen som egentligen har fel titel och som borde ha hetat "White house down" eller Vita huset under attack, är i alla fall action som fungerar vilken regnig lördagkväll som helst. Man hade kunnat önska sig lite mer samhällssatir men sådant är icke välkommet i sådana här filmer utan istället blir man bjuden på en hel del av den gamla skåpmaten "amerikansk patriotism" där den kvinnliga försvarsministern snarstucket säger till presidenten att hon inte vill att det på hennes gravsten står skrivet att hon gav sig utan en rejäl fight, och Morgan Freeman får i rollen som tillfällig president ett ypperligt tillfälle att i ett tv-sänt tal säga välanvända floskler att en nation är aldrig starkare än när den prövas och när Vita huset väl är intaget, vilket går nästan lekande enkelt och borde fungera som härlig porr för al-qaida innan den sedvanlige enmansarméhjälten gör livet surt för skurkarna, faller naturligtvis den amerikanska flaggan komplett med kulhår. Post- 9/11-syndrom någon? Men klarar man av att leva med de här typiska patriotiska inslagen så har man i alla fall en dugligt underhållande actionrökare att njuta av.

LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Gerard Butler i huvudrollen gör precis det han ska och förväntas göra i sådana här sammanhang och jag hade kanske önskat att man lagt ned lite tid på att göra människan lite mer intressant, men i en snabb beskrivning av karln sammanfattas det viktigaste- han gör allt för presidenten, han till och med boxas med sin chef i inledningen av filmen, och han beskrivs som den bäste av dem bästa ( har vi inte hört det tidigare?) och den här karaktären hade lika gärna kunnat vara hämtad från Die Hard eller snarlika actionfilmer. Av någon anledning har jag jäkla svårt att tro på Aaron Eckhart som president, han saknar helt och hållet trovärdighet och borde istället ha varit en kollega till Butlers hjälte medan Freeman hade kunnat göra rollen betydligt mycket bättre.

Den enda stora nyheten i Olympus Has Fallen är att kvinnor och män blir dödade. Ja, faktiskt, det är en nyhet. I flera liknande filmer så är först och främst nästan aldrig skurkarna kvinnor, men här finns några stycken och de besparas inte alls att bli skjutna i skallen för att oskadliggöras- i många andra actionrullar finns någon form av gyllene regel att kvinnor minsann inte ska bli dödade på samma sätt som männen. Det känns trist att behöva sägas i nådens år 2013, men Olympus Has Fallen gör i alla fall ingen skillnad på det viset, vilket är väldigt välkommet. 

Inte ett öga torrt medan en snubbe som det amerikanska folket borde inte ha en aning om vem han är talar om hur bra Amerika är.

Ännu ett minnesmärke som blir förstört... Ack, ve och fasa!

Vita huset får rejält med smisk i den här filmen.

Jag blir förbannad över att se USA:s flagga alldeles sönderskjuten och eländig...

Det känns som att ledaren för styrkan som intar Vita Huset är gjord på samma sätt som ryssar fick symbolisera under 1980-talet, och ibland känns det verkligen som att Rick Yune spelar över å det grövsta och verkligen ska vara "jätte, jätte, jätteond". Filmen hade tjänat en hel del på att ha en lite mer karismatisk skurk och en skurk som inte lever upp till varenda stereotyp som skurkar så ofta får inneha, särskilt förr i tiden. Jag inbillade mig att vi hade kommit lite längre än så...

Men vem är jag som klagar?! Olympus Has Fallen hade funkat perfekt för mig om den hade kommit för tjugo år sedan och det var faktiskt länge sedan man fick se så pass många amerikanska agenter och poliser bli massakerade under en attack. Jag kan inte påminna mig om när jag såg så många dödsoffer under sammanlagt tio minuter senast, men jag kommer inte riktigt ifrån tanken att det går lite för enkelt och smidigt att ta över världens mäktigaste, och mest säkra, byggnad. Men jag är inte så kinky just nu och avslutar med att säga att Olympus Has Fallen är en habil och ganska duglig actionfilm, men varken mer eller mindre.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är inte något överväldigande fantast av Miss Li vanligtvis, men kan ändock ej undgå att digga detta å när låten inleds med en spellevink-vibb för att därefter fortsätta i någon stil av disco-dunkabunkaddunk- aaaah! aaah. Igår när jag var på kro...

Detta var en film som jag inte hade någon koll på, knappt visste att den överhuvudtaget fanns men så visades den på TV4 film under söndagskvällen och jag tog en chans och tittade.  The Night Listener är definitivt inte något mästerverk, men fungerade...

Du har ingen aning vad som händer, söndag bara sker. Varje dag, vilken veckodag är det egentligen? Du vet inte, måndag, onsdag, lördag Spelar ingen roll.  Du är mer eller mindre alltid full, en två tre Öl eller lite whiskey. Idag är det s...