Vågar man sig på en gissning om att The social network kommer att vinna en del priser och utmärkelser på Golden Hlobe Award inatt? Ja, klart man vågar gissa det. Jag kommer nog inte orka vara uppe och följa händelseutvecklingen, men just den här känns inte precis lika het som den kommande Oscarsgalan, som man alltid försöker att följa i real time. 

Jag tycker jag har hamnat i en cirkel av tankegångar som inte kan vara speciellt bra eller hälsosam... Jag tänker nästan aldrig " vad har jag gjort, varför gjorde jag sådär" utan tänker istället " varför gjorde hon/han så, de borde ju göra si eller så". Det är aldrig mitt fel, aldrig jag som har gjort något... Det är alltid någon annans fel, något tillfälle som har gjort att det inte blev som det blev eller andra saker vid sidan om osv osv. Det pågår samma saker hela tiden, negativa tankar samt en närmast sjuklig fixering vid att det är "alla andras fel". Och ständigt negativa tankar och så blir jag sur över småsaker som jag för bara några år sedan aldrig skulle ha brytt mig om. 

Jag undrar ofta vad jag har för talang egentligen. Jag har inte lyckats hitta vad jag verkligen är bra på, eller för den delen, något som jag är riktigt dålig på. Men jag tror att en dold talang, som först nu börjar komma ut ur mörkret och ut i ljuset, är att alltid lyckas stöta människor ifrån mig. De som tyckte om mig tidigare, för några år sedan till exempel, pratar jag inte med längre. Väldigt många kompisar från förr har jag tappat kontakten med helt och hållet. Det beror på dem, det är ju deras fel helt och hållet. Nej, det är ju inte det. Det var jag som plötsligt slutade höra av mig, det var jag som aldrig gjorde något. Det är inte mina vänner som lämnade mig, det är jag som har lämnat dem. Och det fortsätter jag att göra, verkar det som. Jag är väldigt bra på att göra dem som tycker om mig antingen sura eller arga eller börja hata mig! Det är en av de talanger jag verkar ha fått från modersmjölken. 

Jag är också väldigt bra på att ställa till det för mig. Jag vet inte hur jag lyckas, men det är alltid något som jag gör och sedan slutar det med att något går fel.

Mitt liv hittills har inte varit någon dans på rosor, men det kunde samtidigt ha varit betydligt värre, förstås. 

Frågan jag måste ställa mig själv är solklar- orkar jag vända på skeppet? Orkar jag börja göra annorlunda? Är jag överhuvudtaget redo för en stor, avgörande vänding/förbättring? För den måste komma nu, banne mig. Snart kommer det att vara försent.