Senaste inläggen

Av theotherside - 11 juli 2018 23:00

Det vore sannerligen inte alls dumt att kunna börja se fram emot en ny film som kanske, kanske återger Robocop sin fornstora glans! Efter att den totalt värdelösa remaken som vi inte talar om mer efter denna rad, så vore det ju onekligen roligt att få en riktig film med robotsnuten igen, som självfallet är R-rated och som inte drar sig från att faktiskt vända sig till en vuxen publik. 


Två saker gör att det börjar vattnas lite extra i munhålan;

- Neill Blomkamp skall regissera. Det är bara jävligt synd att det inte blev något med hans tilltänkta Alien-film, för där hade det kunnat bli något riktigt bra istället för det eländiga Promethus som Scott ska envisas med.  Men Disctrict 9 och Elysium talar verkligen till herr Blomkamps favör, då han kan blanda sevärd action med subtil ironi vilket passar alldeles förträffligt i Robocop. 


- Och så det allra starkaste kortet för att i alla fall jag kommer att hålla utkik över detta, är att man tydligen baserar manuset efter den uppföljare som aldrig blev av efter originalfilmen, och som var tänkt att regisseras av mästaren Paul Verhoeven


I artikeln talas det om old school och hur den första filmen påverkade regissören Blomkamp, så ja allt låter ju jävligt lovande faktiskt. Dock, har jag ju hunnit lära mig, så ska man aldrig börja få upp förhoppningarna alltför mycket. Det kan bli lite vad som helst av detta i slutändan. Hoppas kan man alltid göra naturligtvis, men få filmer idag är något att tjuta av lycka över. Och man kan ju börja fundera över hur länge man ska hålla på och reboota älskade klassiska filmer från 1980-och 1990-talet... Finns det överhuvudtaget några nyskapande idéer kvar, någonstans? Det betvivlas å det starkaste dessvärre... 


https://www.moviezine.se/nyheter/neill-blomkamp-regisserar-ny-robocop





 

Av theotherside - 20 maj 2018 02:00

Det här bådade gott på förhand- det var en intresseväckande tanke med en film med Batman och gänget transporterade till forntida feodala Japan! Och det började bra- Batman är badass som vanligt, och filmens stora höjdpunkt var definitivt, och som det brukar bara, Jokern! Här får Jokern verkligen leva ut, och vara riktigt tokig precis hela tiden samtidigt som han kanske är en av de allra smartaste skurkarna mitt i all galenskap. Roligt var det också att få se lite annorlunda stil på karaktärerna, framför allt Pingvinen och Catwoman passar verkligen i sina nya, asiastiska kostymer. 


Men ungefär halvvägs in i filmen börjar jag tappa intresset och framför allt när allting handlar om gigantiska jätterobothus(!). Det känns mest av allt som att man ofrivilligt har slungats in i en tråkig, stel Transformers-film! Fighten mellan Batman och Jokern på ett hustak däremot återuppväckte lite av intresset, man skulle ha tagit mer betydligt mer sådant istället. 


Batman Ninja är otroligt fint animerad, dock har jag lite svårt för flera olika stilar i en Batmanfilm ( tecknad eller otecknad spelar ingen roll däremot). Jag vill gärna att det ska vara mörkt och seriöst, och i denna är det i alla fall inte löjligt på något sätt även om premisserna och själva handlingen är lite löjlig, men däremot förstår jag inte grejen mellan Robin och en liten apa(!)... Nåja lite sådant får man väl räkna med förstås. 




                       



Det var roligt som sagt med en helt ny miljö för våra välkända hjältar och skurkar och det får görna komma fler liknande filmer där Batman placeras i en helt annan tid. Men Batman Ninja var som helhet inte så sagolikt underbar som jag trodde att den skulle kunna vara, men det är samtidigt inget magplask till film. 

Och den stora behållningen är, som det brukar vara när Prince of crime är med, Jokern! Mer Jokern åt folket, för bövelen. 




 

Av theotherside - 2 april 2018 02:15

I kölvattnet efter succéen med Conan Barbaren kom det en hel flodvåg med mer eller mindre seriösa barbarian-filmer, och de allra flesta håller för att säga det snällt, urusel kvalité.  Men så hade jag inga förväntningar alls när jag kollade på Barbarian Queen och man kan ju konstatera att det viktigaste med filmen var inte att visa upp en stark kvinnlig barbar utan att pressa in så mycket tuttar som det bara var möjligt i tid och otid. Inte mig emot, men det hade ju varit härligt med lite krut på handlingen eller att man bjussade på lite schyssta fightscener. Det är en del fightscener förvisso men ingenting som hamnar i historieböckerna om man uttrycker det milt. 


Sedan är handlingen lövtunn, och det känns inte som att man ens har gjort ett seriöst försök... Lite som att man på manusmötet varje gång man frågat sig vad som ska föra handlingen vidare så svarar någon finnig skit"Äh in med lite naken hud, va, det löser det".  Dessutom är speltiden svindlande kort ( det tackar man förvisso för) och så fort slaget är vunnet så är också filmen över... 


Skådespelarinsatserna är på den där gäspiga, halvt ointressanta nivå som man kunde förvänta sig. Skådisar i porrfilm lägger ned lite mer entusiasm och intresse än vad samtliga skådespelare mäktar med här. 




                   

Vad är den där jävla handen/fingrarna till för egentligen?! 


 

Mycket moderiktiga trosor på Barbarian Queen(!). 


 

Man tror verkligen på att det här är ett alldeles äkta människoskelett jajamensan. 


 

Rebel scum.... Härligt gäng gladiator-myterister. 


       


DÄremot faller ingen skugga över huvudrollsinnehavaren Lana Clarkson, som övertygar i rollen som Barbarian Queen och som dessutom är väldigt vacker! Hon klär i rollen, verkligen! 


Tiden får utvisa om jag ger uppföljaren en chans ( hur kunde det bli en fortsättning?) men denna var smårolig, nostalgisk underhållning av en filmgenre som knappt alls existerar längre. Men i dessa hemska remaketider vi befinner oss i så kanske denna kan komma tillbaka igen? Kanske inte, men jag hoppas i alla fall på att Red Sonja ska få en ny chans. Red Sonja och Conan, i en och samma film, åh ja det hade ju varit något, det. 




 

IT

Av theotherside - 1 april 2018 02:00

Så blev det äntligen dags att ta sig en titt på den för min del mest emotsedda filmen från förra året, IT. Och härmed kan jag tydligt konstatera att man ska sluta upp med att ha någon som helst förväntning på film överhuvudtaget, för det blir aldrig bra längre tyvärr. Det är ständigt och jämnt samma problem i modern skräckfilm, allt ska avklaras så snabbt som möjligt, scener staplas på varandra i ett högt tempo och det etableras ingen stämning alls. Knappt hinner mördarclownen Pennywise göra det, så gör han det andra och dyker upp alldeles för ofta. Ingen etablering av karaktärerna, det avklaras tämligen snabbt- man får ett blypennstunnt linje av en kille som är hypokondriker, en annan som stammar osv osv. Men de blir faktiskt ändå till sist ganska charmanta tillsammans. Men jag hade gärna sett lite mer fördjupning av alla karaktärer och då framför allt Beverly, som är en av de intressantaste här.  


Men det absolut tråkigaste var att konstatera att de har förvandlat Pennywise till någonting otroligt oläskigt, det blir inte ens creepy en endaste gång. Jag reagerade redan i inledningen på clownens röst därnere i kloaken (vad fan, ska det vara skrämmande...), sedan jönsas det på i resten av filmen med lika delar datoranimering som att vår svenske export Bill Skarsgård ska stå och leverera ett litet har-framtand leende lite här och var. Eh? Och då har jag inte ens orkat nämna sminkningen, men tar det lite kort- det ser inte bra ut, det är inte direkt skrämmande och det enda bra på denna nya version är det gigantiska, ballongliknande pannbenet/huvudet. 

Tim Curry kom tillbaka snälla, allt är förlåtet till och med de dåliga specialeffekterna! 



         


Nej usch det här var verkligen ännu en skräckfilm som följer den tråkiga trenden av att vara alldeles för snabbmats-tillfredsställande. Det hjälpte inte ens att en skräckfilm äntligen fick en 18-års åldersgräns ty det här är en tämligen oblodig film, knappt något blod alls att tala om och det mesta förminskas till konstiga ryckningar och tjut och skrik från Pennywise.  Synd, denna karaktär förtjänar verkligen en värdig film! 


Det är bara att hoppas på att rond två blir aningen bättre, men jag har lärt mig läxan nu äntligen och kommer inte att ha några större förhoppningar inför IT part 2.... 






 

Av theotherside - 4 januari 2018 02:00

Den här filmen är kanske det galnaste jag har sett på väldigt länge! Jag är fortfarande tämligen förvirrad över vad filmen egentligen handlade om, allt förklaras inte på något sätt och kanske är det lika bra också. The Night of the virgin  är en blandning av drama och, som det skulle visa sig närmare slutet, splatterfilm! 

Första timmen av filmen är jävligt plågsamt tråkig och det är flera gånger som jag tänker ge upp och stänga av, men samtidigt fanns där någonting som gjorde att en liten, liten del av mig ville se vad filmen hade att erbjuda om man bara tålmodigt hänge med i all den galenskap som man får bevittna.

Det visade sig att det var väl värt väntan, för sista halvan av filmen är rejält jävla skruvad och jag tror aldrig jag någonsin tidigare har sett så mycket kroppsvätskor och blod samtidigt och under en så kort tid.... 


Däremot vet jag inte riktigt vad jag tycker om filmen. The Night of the virgin var en riktigt konstig, i långa stunder extremt tråkig film och sedan ja, sedan blir det som en härlig monstersplatter av alltsammans för att därefter rinna ut i ett tämligen tråkigt slut. Jag vet inte om det beror på att filmen är spansk, om man möjligtvis hade sett med annorlunda blick på alltsammans om det hade varit en "vanlig" amerikansk film, men ingen i USA skulle alls få möjlighet att göra en liknande film och det är skönt att se någonting annat än en amerikansk rulle ibland. Man får verkligen tänja på gränserna här, och det gillar jag skarpt, och det är väldigt sällan som man annars får se en kuk och fitta i bild, eller en mobil som trycks upp i musen... Ja, det är skönt att se när en filmskapare faktiskt har fria händer till sitt förfogande. 


              



Ja, vad ska man egentligen säga? Se den här filmen om man känner för att se något annorlunda, och så med en rätt så härlig ( kanske fel ord i det här sammanhanget) vändning i sista akten men som helt klart gjorde det mödan värt för mig att genomlida de första femtio minuterna. 


The Night of The Virgin blev verkligen en film som splittrade mig lite. Jag hade föreställt mig att filmen skulle vara mycket mer komisk, att den skulle vara lite mer åt skräckhållet samtidigt som jag blev rätt så positivt överraskad halvvägs in i alltsammans samtidigt som jag också känner att jag förmodligen aldrig någonsin kommer att se om filmen igen, möjligtvis snabbspola mig igenom den vid något tillfälle för att spana in vissa highlights. 

Men att det var en annorlunda film, det går i alla fall inte att säga emot.  Till sist visade det sig helt klart värt det att ta sig en titt. 




 

Av theotherside - 17 december 2017 23:45

Fan, kom på att jag inte har sett Conan The Destroyer sedan tja, någon gång det senast var istid eller någonting liknande så det var hög tid att passa på och ta sig en titt på filmen.  Och vad ska man säga...  Man får trots allt vara glad över att filmmediet gått framåt sedan 1980-talet, på gott och ont. 


Det är extremt styltig dialog, extremt dåligt skådespeleri från samtliga inblandade och jag tror till och med att varenda en av dem har exakt samma ansiktsuttryck rakt igenom hela filmen. Effekterna är sådär härligt kitchigt usla, men det är ändå en viss charm över dem och jämfört med vad vi har till överflöd idag så kändes det verkligen som att det låg tid och själ bakom effekterna i den här filmen. Sedan att filmens effekter inte har åldrats med värdighet är en annan femma, det handlade mer om praktiska effekter istället för den djävla CGI-porr vi får se i varenda film nu för tiden. 

Bra var också det faktum att svärdscenerna känns verkligare än vad de gör i moderna filmer där alla hoppar och tjimmar omkring i luften och det låter lite fint pling pling när svärdsklingorna träffas, medan det i denna låter KLONG KLONG och Conan står stabilt kvar på marken under hela striden! 


Sedan finns det väl inte direkt mycket annat att säga... Det var inte heller direkt någon "rolig" omtittning, mest av allt var det bara extremt segt och långtråkigt. En scen jag hade glömt bort var den i ispalatset, där en ond trollkarl förstås finns och som förvandlar sig till någon halvödla eller vad det nu var för någonting- och denna varelse ser ganska cool ut i röd slängkappa fortfarande. 



 

Conans dödliga battle-look får varje fiende att darra på manchetten....! 



   

Jag skulle också ha mardrömmar om man tvingades ha Grace Jones dräckt genom en hel film... 



 

Seriöst, string och en löjlig svans och det genom en hel långfilm... Pust. Annars var Grace Jones ändå en skön kontrast till den alltjämnt skrikande och fåniga prinsessan som tvunget fanns med filmen igenom. 



 

Väldigt svårt att se hur detta monster egentligen ser ut. Men en man i monsterdräckt är svårt att få till att bli skrämmande. 



     

Inte riktigt Rödluvan under the hood här. 



    

Åh vad det skulle vara jävligt coolt om denna " en annan historia" blev verklighet med en åldrande Arnold i rollen som Conan, som hunnit vara kung och som antingen minns tillbaka till hur det gick till eller som tvingas ut till en sista strid. Naturligtvis R-rated, inget annat svammel. Men det är väl i och för sig någonting som bara stannar vid en dröm i dessa tider. 

 

 


Ja, man får väl hoppas på att det snart kommer något nytt försök med Conan på film ty det förra försöket var ju bara misslyckat. Det är väl också som så att den här karaktären inte riktigt känns igen av speciellt många längre. Man kanske skulle kunna rida lite på den väldiga framgången för Games of Thrones? Nej vad vet jag... 

Men vad jag vet är att jag inte kommer att se om Conan The Destroyer på väldigt länge, om ens någon gång igen alls! 







 


Av theotherside - 3 december 2017 23:45

En inte helt oäven hajskräckthriller faktiskt, om än vi får fortsätta att vänta på en hajfilm i klass med gamla goda Jaws, som faktiskt ännu inte har överträffats. Otroligt! I 47 Meters Down återfinns gamla välkända problem som är alltför vanliga i alla hajfilmer som jag sett- att man direkt ser att hajen är datoranimerad ( och man förstår anledningen till varför hajarna måste vara just det, rimligtvis för att det är det allra säkraste för alla inblandade ) men det fråntar också en del av stämningen och känslan för att det skulle vara ett "äkta" hot mot de inblandade. Man får förlita sig till publikens fantasi i högre utsträckning, och göra det digitala hotet så realistiskt och trovärdigt att man helt enkelt köper att det visst simmar omkring hajar i nära anslutning till de inblandade i filmen. Det köper inte riktigt jag, dessvärre. 


Men, tack och lov, man använder hajarna sparsamt i den här filmen. Det visas inte för mycket och inte på tok för lite heller utan ungefär lagom förutom vid en sekvens som var aningen svår att smälta och tro realistiskt på. Dessutom lyckas man i den här filmen skapa lite engagemang för de två kvinnorna, syskonen, som det hela handlar om och jag finner mig själv med att hålla tummarna för de inblandade. 


SPOILERVARNING!


Sedan undkommer man inte några tankevurpor längs vägen- varför går vinschen ens sönder? Varför händer det dessutom en gång till!!! Och varför, varför befinner sig en av de potentiella räddarna flera meter bort medan det sen går att skicka ned förnödenheter med större precision???  Dessutom bjöds det ändå på en liten överraskning, eller rent av en twist som kanske hade chockat lite mer om man inte hade förvarnat om den redan långt innan! Men jag gillar å andra sidan när det inte alltid blir total lycka i slutet på filmer... 


             


47 Meters Down är absolut inte den sämsta hajfilmen som finns, inte heller den bästa utan hamnar någonstans mitt emellan.  Den var hyggligt underhållande medan den pågick men den lämnar inga bestående minnen eller känslor och kommer ganska snabbt att bli tämligen bortglömd. Men för en kort stunds underhållning duger den faktiskt! 






 

Av theotherside - 12 november 2017 23:45

Med inga förhoppningar överhuvudtaget blev det att ta sig an Let her Out, som jag fram tills nu hade glömt bort att jag ens hade i mina gömmor. Det tåls att säga att det ibland är väldigt bra att ha tålamod när det kommer till film för den här började verkligen inte bra alls och flera gånger tänkte jag stänga av filmen. Inte för att jag direkt påstår att filmen blir ett mästerverk om man ger den en chans, definitivt inte. Men den blir lite bättre i alla fall. Alltid något! 


Nåja, skådespeleriet är riktigt dåligt, rena rama porrskådisnivå från samtliga inblandade, handlingen är spretig och allt är inte särskilt trovärdigt eller bra utfört, speciellt inte i filmens mittendel. Sedan upplever jag att man har lite svårt att veta vilket filmben man ska stå på, om det här ska vara ett drama med lite övernaturligheter, drama med lite spänning eller, som mot slutet, lite gammal hederlig monster/splatterfilm... Det blir som så ofta förr, en tråkig blandning av allt och ingenting. 

Let her Out befinner sig någonstans i B-och C-träskiet ungefär. Men i alla fall jag blir lite nöjdare mot slutet, då det äntligen blir lite blodspillan och hederliga praktiska effekter istället för den CGI-porr vi normalt alltid blir utsatta för. 



 

 

       



Let Her Out hade kanske kunnat vinna på att vara mer åt det psykologiska hållet samtidigt som jag inte tror att regissöen till denna hade mäktat med något sådant. Det här blev i alla fall en film som börjar vansinnigt tråkigt, sedan blir lite mer intressant för att sedan inte riktigt veta vad den vill vara. Och som för att summera detta, så vet man inte hur den ska sluta heller så den slutar väldigt trist och intetsägande... Neh, denna kommer det aldrig någonsin bli aktuellt att se om igen. 





 

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2023
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards