En sådan slående vacker morgon som inledde denna dag, wow! Det var synd att man inte hade mer tid på sig att föreviga detta men samtidigt hade man förmodligen gjort det mycket mer omständigt om man hade haft en timme på sig att fotografera himlen, så det blev ändå bra trots allt. 

Och en härlig, fin, mysig kväll som avslutade Alla Hjärtans Dag. Jag är nöjd! Hoppas att ni allihopa också känner så och har en mysig, fin Valentines Day. 

Hmm ganska intressant trailer faktiskt och omdömena filmen får som presenteras är inte heller fy skam... Kan visa sig vara sevärd åtminstone.

Men, och det finns ett stort MEN här, och det är regissören! Tidigare verksam som skådespelare men inte någon av de mer namnkunniga skådisarna som man omedelbart skulle kunna utbrista med ett " men han var väl med i den och den filmen". Dessutom, och här börjar alarmklockan ringa riktigt högt, så har karln bara regisserat två filmer innan The Blackcoat's Daughter- ingenting illavarslande i sig, men ändock en liten fingervisning om att man ska vara försiktig med eventuella små eller stora förväntningar.

Sedan har vi Emma Roberts i huvudrollen som kan vara tämligen ojämn minst sagt. Nu har jag inte sett henne i alla de filmer hon medverkar i, men mest av allt känns hon som en snyggning som man "bara" slänger in i olika sammanhang och sedan hoppas på det bästa. På meritlistan i skräcksammanhang återfinns förvisso American Horror Story och Scream Queen, men är ändå lite tveksam...

Nåja, kanske ger denna en chans vad det lider. Kommer inte direkt vara en film som man är superpeppad inför, men den får en chans att lyckas charma mig och det är ju bättre än ingenting;P

Hmm 

Hmm zombies möter strippor i en härlig mirscmarsch som verkligen fungerat många gånger tidigare... Eller ja, vänta nu, Jenna Jameson film med Robert Englund funkade ju lite si och så i Zombie strippers men skam den som ger sig heter det ju;P 

Men Peelers har i alla fall en ganska underhållande, blodstänkande trailer och det verkar ju ganska lovande ändå så den här funkar kanske någon slö, varm sommarkväll medan grillen börjar dö ut och alla har fått sig några stänkare innanför västen! 

Det blev att mysa tillsammans med sötnos med denna klassiker från Disneys stall med filmer när de fortfarande var sevärda. Bernard och Bianca i Australien väckte lite minnen till liv och jag kan inte minnas att jag sett den sedan jag såg den för första gången när man gick på fritids, så det var ett litet kärt återseende om inte annat. Jag hade vaga minnen av örnen, och skurken men inte något minne alls av skurkens varan-anhängare som hade ett riktigt mesigt namn och inte heller kommer jag ihåg mycket av alla de djur som fanns med i filmen. Det som slog en var hur "bra" tecknat det var på den här tiden, vi snackar ju trots allt om en film som hade premiär 1990. Miljöerna är lite statiska jämfört med vad de är nu för tiden men då ska man samtidigt jämföra med att på nittio-talet fanns det inga möjligheter till att använda datorer utan precis allt är handmålat och gjort för hand, något som man verkligen saknar. 

Annars var det sedvanligt Disneyanskt, med ett undantag- karaktärerna brister inte ut i något sångnummer! Bernard och Bianca i Australien är tämligen rak och enkel som film, berättelsen tar oss från punkt a till b utan nämnvärda krusiduller och som vanligt finns det med en uppsjö med lustiga karaktärer som ska göra speltiden roligare mellan de mer spännande inslagen. Det känns dock som att den här är mindre påkostad ibland, det är ju trots allt en uppföljare till en tidigare film med Bernard och Bianca, och denna glöms nog ganska snabbt bort i och med att Disney hade en riktigt fin storhetstid inom tidsintervallet när den här kom som började med Den lilla sjöjungfrun och avslutades omkring Lejonkungen. 

Den här filmen är verkligen inget utav Disneys stora mästerverk, men fungerade förvånansvärt bra att se om igen ändå med tanke på hur lång tid som har förflutit sedan man såg den sist. Lite smårolig var den mellan varven men ingenting som direkt lämnar några bestående minnen efter att man sett den. Kanske dröjer det lika länge igen innan man ser om filmen, men vad gör det för det skulle vara minst lika roligt att se den igen om, låt oss säga, tjugo år från nu! 

Nostalgisk trailer 

Men vad trevligt att Noomi Rapace fortfarande får spela någon roll lite då och då;P Men snabbt kommer hon förmodligen att överglänsas av sådana skådespelare som John Malkovich och Michael Douglas. Orlando Bloom, gossen med det gyllene hårsvallet, kan kanske mäta sig med Rapace men de två tillsammans känns som filmens tråkigaste ingredienser och då har ändå Rapace tydligen huvudrollen... 

Det känns ändå som en hygglig actionfilm som kommer fungera bra någon tråkig fredagskväll framöver. 

En uppenbar Saw- aspirant, men hey det är i alla fall någonting nytt och inte en prequal, remake- eller-kalla-det-vad-som-helst. Alltid något! Hyggligt småspännande trailer också faktiskt. Don´t Hang Up får definitivt en chans och man kan ju i alla fall hoppas på att den kan visa sig vara hyggligt sevärd.