Alla inlägg den 9 juli 2017

Av theotherside - 9 juli 2017 23:45

Hmm det är kanske inte bra om det enda som man tar med sig från en film som är över två timmar kommer från inledningen där en stackars man sitter ensam på ett mörklagt kontor och jobbar och sliter, drabbas av en hjärtattack och dör ensam utan att någon annan finns omkring honom och som dessutom får något omnämnande alls utan snabbt som attan ersätts av någon annan, yngre hungrig förmåga som vill visa framfötterna för företaget...? 

Jaja lite kritk finns också mot det "vi" värdesätter så oerhört numera, att resa iväg till någon spa-förläggning och "hitta oss själva". 

Mest av allt skriver jag under på det som en av karaktärerna upprepar genomgående, nämligen att vi allihopa drabbats av någon form av sjukdom. Sjukdomen må handla om att tjäna mest pengar av alla, eller att göra sig ett namn på Instagram eller vilken plattform det än handlar om idag, kosta vad det kosta vill! 

Det är sjukt! Egentligen riktigt sjukt. 


Men regissör Gore Verbinski vill aningen för mycket och vet inte vilken fot han ska stå för med filmen. Det är solkart att det inte handlar om en renodlad skräckfilm, spänningsmomenten är alltför få dessvärre och det handlar inte heller om en satirfilm över vår tid, även om det finns med flera sådana element, och det är inte heller någon direkt actionfilm. Mot slutet tenderar det hela att likna alldeles för mycket en skräck-gore-film utan att riktigt lyckas. 

 A Cure for Wellness blir liksom ingenting alls i slutändan. Men samtidigt är det här inte en film som tilltalar mig.  Jag hade sett fram emot mer skräck, istället bjuds det på desto mer psykologisk spänning. 

Är huvudpersonen galen och tror sig se saker och ting? 

Det finns ganska många frågetecken efter ett tag och man börjar tvivla. Samtidigt är det hela tiden scener och saker som regissören lyckas att få in precis vid rätt tillfälle som gör att man ändå vill se filmen fram till slutet. Flertalet gånger funderade jag på att stänga av, men så händer någonting och man står liksom och avväger- titta vidare, eller inte.


                     


Jag är ändå glad såhär i efterhand att jag orkade se klart filmen, finalen är ganska så bra faktiskt, men jag är tveksam huruvida filmen gav mig något eller inte. Ett är i alla fall säkert och det är att jag kommer inte att se om filmen igen. För låååånga scener, för mååånga mystiska personer som säger det ena men egentligen menar det andra och ett mysterium som inte direkt är så väldigt spännande när det väl avslöjas. 


Men A cure for Wellness påminde lite för mycket om upplägget i Shutter Island, en film som jag tror att jag har försökt att se minst fyra gånger när den visats på TV4 utan att aldrig lyckas se den till slutet, på grund av att den är så förbannat tråkig och intetsägande. Tack och lov var inte den här filmen på samma sätt riktigt och det händer någonting nästan hela tiden som gör att man ändå, som sagt, hänger kvar till slutet men efter att det tagit slut så känns det ändå som att något saknades, något som skulle ha gjort att man kommer att minnas det här eller fundera över filmen. 


Godkänd underhållning om man är på det humöret, aningen för lång film som kanske hade kunnat vara lite snabbare och lite mer veta vilket ben den ville stå på. 

Å andra sidan, skulle vi inte nästan allesammans vilja ha en cure for wellness? Och vara beredda på att nästan betala hutlöst mycket för att uppnå just detta, i den jävla tid vi lever i, i jakt på framgång i vilken form den nu betyder för var och en av oss? 


Vad kompenserar du saknaden av riktig lycka, riktig wellness med? Massor med pengar, massor med saker och prylar? 

En sådan tanke väcker filmen i alla fall, och kanske är det gott så. En och annan möjligen kan börja att fundera lite grann, i alla fall innan de springer iväg och köper senaste Iphone-telefonen, eller strävar efter att göra en fantastisk karriär på det och det företaget och under tiden avlider på kontoret, ensam, övergiven och utan att någon på det företaget egentligen bryr sig över att just du har dött... 






 

ANNONS
Av theotherside - 9 juli 2017 23:30

Steven Seagal, det räcker med det namnet för att de flesta ska förstå att det inte handlar om något mästerverk eller knappt ens en underhållande b-actionrulle nu för tiden. Seagals karaktär sammanfattar det hela på ett perfekt sätt redan i inledningen: " Jag är ex-amerikan och ex mycket annat". Mycket mer information om denne karaktär behöver man inte, för snubben spelar samma roll i film efter film efter film. Det enda som skiljer rollerna åt är filmens titel... 


End of a Gun erbjuder ingenting nytt, och knappt någonting alls som gör den sevärd. Allt, precis allt, är tråkigt;


* Actionscenerna, vi har sett Seagal imponera i Under belägring och någon film under det tidiga 90-talet. Det är inte alls samma sak längre då Seagal knappt rör sig alls utan bara står där som en stor bautasten, låter skurkarna attackera honom på något enkelt sätt så han med några snabba handrörelser kan slåss mot dem... Det. Börjar. Bli. Aningen. Fjantigt! 


* En snygg brud i nöd. Ett stående inslag i en Seagal-film nu för tiden. Bruden fnissar åt alla hans skämt, tycker att han är cool som fan och de har förstås sex. 


* Seagal sitter förvånandsvärt ofta i en bil i den här filmen. Skurkarna likaså, alla kör omkring överallt... När det så småningom blir dags för konfrontation är det så uppenbart allting att man redan har räknat ut hur alltsammans ska sluta långt i förväg samtidigt som man kväver den femhundrade gäspningen. 


           

Reklam-fina bilder från Paris, man blir fan sugen på att dra till Frankrike!



     

Se upp för trassel, boys! De kommer alltid i en liten svart klänning och långa ben. Seagal-visdomsord!



 

En solklar sammanfattning av alla Steven Seagals karaktärer de senaste femton åren. 



         

Jade Ewen, åh... 




 

Seagal visar upp sin briljanta handteknik-strid som ingen skurk i världen kan råda bot på(!). 


   



Nej det enda som faktiskt överraskar i den här filmen var en grej i slutet. Den hade jag inte förväntat mig men däremot gjorde det inte värt plågan att ta sig igenom detta. 


En enda snabb sensmoral efter allt dödande och crisscrossing i slutet av filmen, att man ska bry sig om de som älskar en och som är villig att ta en kula för en (!). Allting annat ungefär slutar bara med end of a gun! Vilken storartad filosofi filmen sammanfattar sig själv med! 


End of a Gun borde delas ut gratis till alla med filmaspiration tillsammans med en varm korv på OKQ8, för sådant här skräp borde fan i mig inte vara tillåtet att göra längre...  Annars kommer jag aldrig på allvar att tro på att filmbolagen befinner sig i någon som helst kris! Och snälla Steven Seagal, gå för fan i pension, du slutade vara trovärdig för sisådär hundrafemtio billiga b-filmer sedan. Du kan väl ägna dig åt att lära upp yngre förmågor eller någonting istället... 






 


ANNONS

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se