Mitt i allt snack om Star Wars: The Force Awakens hamnade James Bond lite vid sidan om, kanske för att man inte hade någon ny trailer till Spectre att se fram emot och att man längtade som bara den efter nytt rörligt material från Star Wars. Nåja nu är odningen återställd! 

Här bjuds vi på en 46 minuter lång specialare om historiken omkring vår agent 007. En hel del godis minst sagt, och man får kanske veta lite mer om den kommande installationen i den långa Bondfilms-serien. 

Dessutom två nya singlar från Spectres soundtrack:

Personligen gillar jag verkligen denna mest:

För mig är peppen personligen enormt stor för Bonds nya äventyr ( peppen inför denna är till och med lite större än vad den är för Star Wars men då är jag ju också ett betydligt större fan av Bond än vad jag är av Star Wars) och om Spectre gör mig besviken på något sätt så vet jag inte vad fan jag gör. Den här filmen har jag längtat efter sedan början av 2015. Men hittills tyder ingenting på att det här ska bli en besvikelse ( ja, förutom titelsången av Sam Smith då, den var inte alls vad jag hade förväntat mig). Knappt två veckor bort nu innan Bond, James Bond återkommer på vita duken. Ååh, all denna längtan kan inte vara hälsosam! 

Det var med tveksamhet om man skulle ge What We Do in the Shadows någon chans överhuvudtaget. Det lät på förhand inte så spännande med en mockumentary, fejkdokumentär- som skulle följa upp och nedgångar för fyra vampyrer. Jag kunde i alla fall gissa rätt på en del saker som filmen skulle ha med men, jag ångrar faktiskt inte till viss del att jag gav What We Do in the Shadows en chans. Stundtals hade den sina stunder, även om jag tyvärr inte tycker att filmen håller hela vägen. Tack och lov var speltiden bara en timme och tjugo minuter så man kände att man inte skulle slösa bort alltför mycket av sin tid på den här filmen.

En fråga som blir obesvarad men som man funderar över i efterhand, var anledningen till att vampyrerna vill att ett kamerateam ska dokumentera dem? Det borde inte vara problematiskt för någon av dem att inse vad det kan leda till när filmen senare skall visas för publik, och de blir ju inte glada över att en nybliven vampyr säger till varenda en han möter att han är en vampyr. Det hade behövts lite mer bakgrundsinformation till anledningen att man har fått godkänt att filma. Och om man fortsätter på det här tankespåret, borde inte kameramännen ha skitit i alltsammans efter attacken mot dem i slutet? Vad får dem att heroiskt fortsätta filma utan att  tänka på sitt välbefinnande? Jag tror att det här hade blivit bättre om man hade fått höra kameramännen prata sinsemellan om  händelserna som dokumenteras. Varför reagerar ingen på något av det som händer? Det blir opersonligt, och inte heller så trovärdigt. 

Framför allt lyckades man ( fast jag vet inte riktigt hur det gick till nu när jag tänker efter) med att göra vampyrerna mänskliga på så vis att man gillade dem och jag gillade framför allt Viago, som med viktoriansk adelhet aldrig för en sekund överger sin artighet- han vill till och med att dem han kommer att dricka blod av ska ha en trevlig stund innan, ja före det att han då måste skall dricka deras blod. Viago är noga med att lägga ut tidningar eller något annat som blodet kan skvätta på.

Vladislav hade också sina stunder men ( särskilt storyn omkring The Beast är en ganska spännande följetong genom filmen) jag tycker att det är lite för sparsmakat om bakgrundsstoryn om de andra vampyrerna. Petyr är coolast av samtliga, men så har han ju likheter med Nosferatu, och kan till och med se jävligt häftig ut ibland! Det är synd att Petyr inte får vara med så mycket i filmen och att han ganska snabbt går ett grymt öde till mötes. 

Inledningen med bråk vampyrerna simsemellan om vem som ska ta hand om den smutsiga disken ( vad spelar det för roll, vi ska ju ändå döda gästerna), att en av dem moppar golvet med en upp och nedvänd kropp och att man kan dammsuga i taket utmärkt eftersom vampyrer ju kan flyga eller att man måste bli väkomnad in innan de kan ta sig in på nattklubbar. Den här komiken i mindre format fungerar utmärkt. Men dessvärre går det inte att skoja om vampyrtemat hur länge som helst innan inspirationen uppenbarligen börjar att ta slut. 

Absolut bäst och som framkallade flest skratt hos mig var What We Do in the Shadows vid de tillfällen som vampyrerna träffar varulvarna! Mer sådana skämt hade varit önskvärt. 

Dags att vakna och kliva upp efter en skön natt i en kista. 

Vladislav lägenhetsmöte om tio minuter....

Ooopps!!! My mistake.

Groovy!

Vampyrerna har varit med ett tag minst sagt....

Gruppfoto. Du där, flintskallen, visa mig ett leende. Kom igen, smile!!! 

Det här blir resultatet om man ger sig i kast med att äta skräpmat!

Någon måste ansvara för städningen också, förstås. Men hade hon haft snopp hade hon varit vampyr för länge sedan. Usch för alla dessa orättvisor!

Suck, dessa varulvar. Vad ska man göra med dem? 

Oja;P Att man blir sexig som vampyr syns ju direkt. 

Cooling!

Nice joke;)

Filmen är smårolig mest hela tiden men bjuder aldrig mig på något gapskratt och puttrar på i bra takt, och det blir aldrig direkt tråkigt. Att man dessutom gillar huvudkaraktärerna gör inte det hela sämre heller. Ett litet nytt grepp på det här med vampyrer och det känns ganska uppfriskande, och jag ser gärna fler liknande filmer i framtiden. What We Do in the Shadows är 50/50 och jag är kluven över vad jag egentligen tycker om filmen. I korthet tycker jag att den börjar bra, man etablerar tonen direkt och filmen är gjord med gott humör men någonstans blir det så att jag konstaterar att det egentligen inte finns så mycket till substans. Det hade inte varit till skada om man slängt in mer referenser om vampyrismen, eller att vampyrerna hade haft något att säga om den moderna tiden som de lever i ( Internet presenteras för dem genom Stu, och detta hade man kunnat göra mycket roligare även om man drar ned några pluspoäng för att de äntligen kan titta på en soluppgång via nätet). 

Men egentligen hade jag inte så stora förhoppningar på filmen, och därmed kan jag ändå säga att den överraskade positivt genom att visa sig vara ganska sevärd för stunden i alla fall. What We Do in the Shadows är ingen film som kommer att stanna kvar någon längre stund i minnet men den duger medan man tittar på den och är man på rätt humör så kan man ha det ganska trevligt under tiden.

Inte direkt hilarious, men åtminstone helt ok!

Peppen minskar inte även om den här nya trailern kanske inte säger alltför mycket nytt direkt. Men vad gör väl det, man kommer ändå att titta när Arkiv X återkommer till dumburken!

Så kom den tillsist, den efterlängtade trailern till den där lilla filmen som utspelas i en galax långt, långt bort och som inte särskilt många kommer att titta på;) Nej skämt å sido, nu börjar det närma sig för det här årets största film. Star Wars: The Force Awakens har enorma förväntningar att leva upp till och frågan är om den lyckas med det. Å andra sidan kan man aldrig göra varenda en nöjd, för alltid finns det någon (några) som kommer att vara besvikna efteråt

. 

Jag kan konstatera att den föregående trailern var mer i min smak. Den kändes betydligt mer episk, och hade en inledning som gjorde att min peppmätare rusade i höjden! Den nysläppta trailern var mer... Ja, jag vet inte. Det var inte vad jag hade förväntat mig. Men efter att ha tittat på trailern så kan jag konstatera att jag ändå är ganska nöjd. Det avslöjas inte något om handlingen egentligen, man får inte veta speciellt mycket mer än det som avslöjats tidigare och ändå är det en jävla njutning att titta på trailern. Jag önskade att fler kunde inspireras av J. J Abrams, att fler trailers inte avslöjar hela handlingen på en gång och inte visar varenda höjdpunkt från filmen. 

Det är många som har konstaterat att Luke Skywalker inte fanns med varken på nya postern eller trailern. I den föregående trailern fick vi höra Lukes ljuva stämma, något ödesmättad, berätta om Kraften och i den nya trailern pratas det om kraften- kraften söker dig (vem som åsyftas är inte helt klart). Jag tror, hoppas och vill verkligen att ryktet stämmer att Luke antingen har blivit en Obi-One Kenobi eremit, hos vilken nya aspirerande Jedis söker sig för att lära sig mer om Kraften och hur man blir en Jedi ( ungefär samma funktion som Yoda hade). Men samtidigt hoppas, och tror jag, att Luke har något mer för sig, nämligen att han har gått över till den mörka sidan. Det skulle verkligen vara jäkla intressant! 

I övrigt- sekvensen där man ser Darth Vaders vanställda mask... Episkt!!! Något har nya historien med det gamla att göra och det ska bli mycket intressant att snart få veta hur man kommer att binda ihop alltsammans!

Och det kommer inte att finnas så mycket att klaga över det visuella. Smakbitarna av effekterna i trailern gör inte mig besviken på något sätt i alla fall. Jag hoppas att det stämmer att man också har gjort som i de äldre filmerna, att man använt sig av modeller och dylikt istället för att förlita sig på CGI. Det ska kännas som att Millennium Falcon existerar på riktigt! 

Oj oj nu känns 16:e december vansinnigt långt bort. Men ändå inte, för tiden går så snabbt ( nästan hyper space hastighet)

Och så har man ju också den nya Bondfilmen Spectre att se fram emot, som lindrar lite av den värsta lägtan efter Star Wars-filmen. May the force be with us, för det behövs verkligen nu! 

Någon med idébrist och med alldeles för lite att göra måste ha suttit och stirrat ut genom ett fönster med regnet piskade fönsterrutan, tänkt hur tråkigt det är att sommaren är förbi och att mörker, kyla, snö och halka är att vänta och så plötsligt uppenbarade sig en tanke, som måste ha känts briljant just för stunden: varför inte göra en korsblandning av filmserierna Lake Placid och Anaconda?! Sagt och gjort, här kommer resultatet och det blev Lake Placid vs. Anaconda! Och förväntningarna... tja, vilka förväntningar ärligt talat? Det infann sig aldrig några förväntningar och i stort sett får man precis vad man förväntar sig innan man ens sett filmen. 

En gång i tiden, den avlägsna tiden som fanns före 2000-talet, nämligen 1999 kom en film som i korthet handlade om en gigantisk krokodil, Lake Placid. Jag har bara ett vagt minne av den filmen ( eller så är inte ens minnet från den filmen utan någon av uppföljarna) men det fanns i alla fall lite namnkunnigt folk inblandade, som regissören Steve Miner som gjort Fredagen den trettonde del 2 och så skådisar som Bill Pullman och Bridget Fonda. Visst, en b-film likafullt men ändå med lite stil. 

Anaconda, filmen om en riktig anaconda och inte något experimenterande som fick fel, har jag fragmentariska bilder i minnet och mest för att det förmodligen var bland de sista filmen som jag hyrde på vhs. Men här fanns det namnkunniga skådisar med eller vad sägs om Jennifer Lopez, Ice Cube, Jon Voight, Eric Stoltz, Owen Wilson och Danny Trejo ( jo, faktiskt men det mindes jag med hjälp av en snabb koll på imdb.com).

I alla fall, två hyggliga filmer med avstamp från slutet av 1990-talet som lyckades yngla av sig i några uppföljare som ännu färre har tittat på och till slut kom så den här med så få resurser att det blir sämre än b, den här filmen når knappast någon högre bokstav än c. Skådespelarna är handplockade från den lokala Arbetsförmdlingen och med lockrop som gratis öl och en påse med ostbågar så ställde alla amatörerna upp glatt. Kanske räknade de med att kunna använda den här filmen som merit i CV:et men ack vad de bedrog sig. 

Behöver man ens påpeka att specialeffekterna ser ut att komma direkt från vilken dålig SF-serie från 1980-talet som helst? Man lyckas knappt få till krokodilerna eller ormarna bättre än vad krokodilen från Killer Crocodile var och det var länge sedan den filmen hade premiär. 

Det enda som jag kan säga var någorlunda bra med Lake Placid vs. Anaconda, var att Robert Englund finns med. Tyvärr får han inte spela sådär härligt galen och crazy som han kan vara, men han är ändå sevärd. Eller så tröstar man sig med det bara för att orka med denna dynga! Men Robban Krueger Englund är alltid sevärd oavsett hur mycket eller lite han har att göra och gissningsvis är hans smått galna skratt i slutet en pik mot att han alls finns med i denna och hur dålig film det här verkligen är. 

Det andra lilla positiva är väl att brudarna i filmen är iförd bikini ungefär 88 procent av speltiden. 

Nej den här dyngan kan man med gott samveta strunta helt i, om man nu inte har väldigt lite film att titta på. Sådan här skit borde man få tilldelat gratis vid köp av en kaffe och en bulle på Statoil, eller något liknande för det är ända sättet att någon alls överhuvudtaget ska kolla på filmen. Eller så använder man den bara som servett efter att ha fått kaffemustach och slänger eländet i närmaste papperskorg efter att man har torkat sig om munnen med filmen. 

Vad ska man säga om att det kommer ännu en Die Hard-film, och inte nog med det så verkar det bli en prequal och Bruce Willis ska på något sätt förekomma i nya filmen för att "knyta ihop säcken". Man tar sig för pannan! Det finns så många fel redan efter dessa premisser att man inte vet var man ska börja men en sammanfattning blir som lyder:

- Lägg ned Die Hard. Det är inte Die Hard längre. Det är actionfilmer anpassade för en publik som knappt vet vad Die Hard innebär länge.

- Bruce Willis är definitivt "to old for this shit". Det säger jag ingenting om. Men vilken yngre skådis ska kunna axla rollen, än mindre vem ska kunna vara lika cool och tuff? Tyvärr blir det ju PG-13 av precis allting idag så förvänta sig blod, svordomar eller något sådant är ju bara att glömma.

- Prequal? Vem fan vill ens ha någon sådan? inte publiken i alla fall. Bara filmbolagen som är så pengakåta att de inte inser vilken dålig jävla idé det här är. 

- Skapa en ny hjälte, och en ny actionfilmserie. Varför denna dåres envishet att rida på tidigare framgångar? Visst, jag förstår, varumäkrket är ingrott hos publiken och bara de ser att det är en Die Hard-film så vallfärdar fårskocken till biograferna, men visst har man väl ändå högre tankar om sin publik? Eller nej det har man bevisligen inte med tanke på alla remakes, uppföljare och prequals som sköljer över oss nu för tiden. 

- Actionfilmer av idag är bara skräp. Bara skräp!!!! Die Hard gick utför redan i den tredje filmen men man trodde att det var det sista man såg av John MacClane innan den fjärde filmen kom, som skulle introducera karaktären för nya tittare. Och vad hände? Man gjorde en MacClane som inte var bakis, som inte kunde svära och som blev någon slags variant av Stålmannen? Håhåjaja, vilken trovärdig karaktär det blev av alltsammans. I den första filmen blöder MacClane, då han inte har några skor på sig och får gå på glasskrävor. Men något liknande ser man inte i de senaste filmerna, och allt blir bara parodi! 

Nej nej lägg ned de här planerna och låt istället Bruce Willis få avsluta alltsammans med en film som verkligen är bra och återgår till rötterna. Men tyvärr är det en önskedröm och ingenting som kommer att bli av, ty filmbolaget vill tjäna så mycket pengar som möjligt och bryr sig inte alls om att man kör varumärket i botten. Fan, vad jag saknar hårda, skitiga, jävliga actionfilmer från 1980-talet och fram till 1990 ungefär. Sådana filmer görs helt enkelt inte efersom alla ser bara dollartecknen framför ögonen!

Men å andra sidan så gav man upp efter den senaste filmen, och man bryr sig helt enkelt inte längre. Gör vad fan ni vill, men de äldre fansen kommer ni ändå inte att lyckas attrahera. För mig är Die Hard stenhårt död sedan länge, och i min värld är den tredje filmen den enda rätta avslutningen. Och tack och lov kan ingen förstöra upplevelsen man fick när man såg den första och andra Die Hard-filmen, och de håller fortfarande, och de kan man se om hur många gånger som helst. 

https://www.moviezine.se/nyheter/die-hard-6-blir-en-prequel

Jag blev mest förvånad över och märkte av först av alla referenser ( konstigt nog, eller är det möjligen en beskrivning av vad jag lägger märke till först och främst) den trebröstade kvinnan som naturligtvis hör hemma i klassikern Total Recall ( den fullständigt värdelösa remaken låtsas vi helt enkelt inte om). 

Men 66 filmreferenser i en och samma bild.... Phju! Jag hittade en hel del med hjälp av ögat och nagelskådning av bilden, och jag tänker inte göra "spelet" ännu utan låta det gå lite tid innan dess. Varför göra testet på en gång? Men för den som kanske inte har så många planer inför den annalkande helgen kan ju prova på och se om man lyckas pricka in alla filmreferenserna;

http://www.popcorngarage.com/

https://www.moviezine.se/nyheter/bilden-gommer-66-filmreferenser-kan-du-hitta-dem-alla

Från regissören som gav oss The Devil Inside så kommer nu en thriller med det smått tråkiga namnet The Boy! Det låter löjligt, jag vet. Och efter att ha sett trailern förväntar jag mig ingenting revolutionerande i den här filmen, och jag personligen tycker inte att det är särskilt skrämmande med dockor. Men däremot lyckas man förstås få mig nyfiken på vad "dockan" har för hemligheter. Ja, vad fan det är snart Halloween och jag kommer att ta mig en titt på den här filmen så fort den chansen finns.