Ingenting direkt revolutionerande kan skönjas i trailern för Old 37 men det behöver ju inte alltid vara nyskapande heller. Det ska i alla fall bli roligt att se Kane "Jason"Hodder och Llyod Kaufman i en cameo och ibland är det tillräckligt.  Denna slinker nog ned någon kväll i höst när vinden blåser och regnet stänker mot fönsterrutan.  

Snygg ny poster till Spectre och Daniel Craig passar verkligen i vit kostym. Frågan är om man själv kommer att se presentabel ut i kavaj imorgon.  Spectre ser man fram emot vansinnigt mycket och jag hoppas verkligen att man inte kommer att bli besviken på filmen. Hittills ser det i alla fall lovande ut. Jag vet inte hur många gånger jag har tittat på trailern men det är tillräckligt många gånger så att jag kan alla repliker och scenernas ordning. Det är väl kanske inte det bästa ty risken finns att det känns som att man nästan har sett hela filmen när man väl ser den. 

Nåja nu hoppas jag att det snart kommer någon ny trailer eller tv-spots så att längtan efter filmen blir lite mindre.

Heavy Metal, lite splatter, och en "skräck"komedi- men dessvärre alldeles för mycket åt komedihållet för min smak för trailern blir smått löjlig emellanåt. Men Deathgasm kanske kan vara underhållande i alla fall- vissa småsaker tyckte jag om i trailern men frågan är vilket man väljer att lägga tyngdpunkten på genom hela filmen. Om det stundtals är komedi/roligt så gör det ingenting, men jag vill inte att det ska genomsyra hela filmen. Men egentligen bryr jag mig väl inte heller om filmen, det är ingen som jag ser fram emot så mycket- men en tråkig höstkväll framöver så kan denna funka! 

Att vi går alltmer mot en värld där allting ska vara uppkopplat- alltifrån kylskåpet till bilen till kapsylöppnaren- och att alltsammans regristreras någonstans kan göra mig kallsvettigare och mer rädd och skrämd än vilken skräckfilm som helst. Som man frågar sig i slutet av artikeln; vem kontrollerar den?

Det återstår verkligen många frågor om vad all denna massiva information och insamling verkligen kan leda till och vem som i slutändan kommer åt alltsammans. Jag tillhör väl det gamla gardet förmodligen, ty jag har upptäckt att dem jag är med inte alls verkar ha samma fientliga inställning till sådant här utan tvärtom ser det som något nödvändigt ont ( om ens det) som vi helt enkelt får leva med i en värld som blir alltmer uppkopplad. Jag vägrar i alla fall att vara med i det, i den mån det går. Jag vill inte att någon annan ska veta hur ofta jag använder Bregott, eller hur mycket smör jag använder på smörgåsen, eller hur ofta jag vattnar blommorna eller hur ofta jag bäddar sängen. 

Det som blir som ännu mer skrämmande är att någon, säg staten eller valfri moralist, kan ta reda på vilka hushåll som te.x röker eller äter alldeles för onyttig mat. Den informationen kan mycket väl regristreras såväl som något annat, och i och med att vi lever i en tid med moralpanik var och varannan dag så kommer det snart ett sms till personens smarta, uppkopplade, telefon som säger att nu ser du till att äta nyttigt och fimpar omedelbart. Eller så springer lakejer omkring land och rike runt och knackar dörr och ser till så att du har morötter och broccoli i kylskåpet, istället för en fin flintastek till fredagsmyset. Chips blir inte att tala om, nej fy! 

Om än mer skrämmande blir det att man i Japan använder sig av tekniken för att se arbetarnas leenden och kan ta reda på vad arbetarna pratar om, hur lång tid vissa moment tar osv. Vaaa? Det påminner oroväckande mycket om ett avsnitt av tv-serien Simpsons, där Mr Burns först till synes godhjärtat delar ut smarta glasögon till alla anställda på kärnkraftverket, men sedan visas Burns intentioner till denna godhet- han använder glasögonen för att hålla koll på de anställda och för att kunna se allt det de gör, oavsett om de befinner sig på jobbet eller hemma. 

Nej, det kan väl inte bara vara undertecknad som får skrämselhicka av det här? 

http://www.aftonbladet.se/kultur/article21341635.ab

Jag har aldrig varit något större fan av Asterix och hans vänner och deras äventyr. Minns att jag knappt orkade med de tecknade filmerna när man såg dem på någon tevekanal förr om åren, och inte heller har jag suttit som uppslukad och läst något av seriealbumen. Något enstaka har man förstås läst, minns inte vilket av albumen dock, men jag kommer däremot ihåg att jag uppskattade tecknarstilen och försökte efterlikna den en hel del i mitt egna tecknande. Och sedan är det inte lönt att nämna de två ( eller är det tre till och med) spelfilmerna som kommit, för de har jag inte ens haft en enda tanke på att ta mig en titt på.

Så det var inte med några stora förväntningar direkt som jag tog mig en titt på Gudarnas hemvist, men jag kan i alla fall säga att jag inte ångrar det såhär i efterhand. Det var i stort sett en trevlig stund, som bjöd på en del fniss här och var. Det var inget fel på tempot heller, det gick undan i vanlig ordning- och animeringen kan man inte heller anmärka på även om man blivit bortskämd med löjligt fin datoranimering från framför allt Pixars under flera års tid. Däremot kanske jag ändå saknade det där lilla extra, som gör andra datoranimerade filmer särskilt minnesvärda. Här fanns ingenting som direkt kommer att stanna i minnet speciellt länge, mer än att filmen går att dra igång vid någon kall, mörk, trist vinterkväll framöver. 

Det fanns en hel del sekvenser som var roliga i filmen, men det som nog var allra bäst var soldaterna- som, om jag minns det rätt nu, är tämligen anonyma strykobjekt i seriealbumen, men som i denna i det närmaste fungerar som en fackförening som måste diskutera sinsemellan huruvida de ska göra ditt eller datt och att högsta befälet kan säga "snälla ni" vid varje beordning. 

Asterix är en figur som lämpar sig särskilt bra som datoranimerad film! Gudarnas hemvist var en trevlig återbekantskap med figurerna, och en film som roade gott nog för stunden. 

Jag vet inte varför egentligen, men den stora frågan som infinner sig direkt efter att man läser den här nyheten är: Varför? Kan man inte komma på någonting annat att pryda metrokortet med istället för Yui Hatano? En soldränkt strand eller en fullmåne som lyser över ett berg är några andra förslag som man ju hade kunnat använda för att "pigga" upp pendlare med. 

Och är det enbart manliga pendlare man tänkt sig att pigga upp med detta? För rättvisans skull borde Asiens populäraste manliga porrstjärna pryda några metrokort. Men det finns väl förstås ingen manlig skådis som är lika välkänd förstås... 

Nej, det här tilltaget skapar förstås mer rubriker än att det ger något mer. 

http://mg.co.za/article/2015-08-31-porn-star-to-be-featured-on-taiwan-travel-cards-to-cheer-commuters-up/