Jag såg den här filmen betitlad som Sweetwater, vilket inte alls hade så mycket att göra med filmen egentligen, men såg nu att den även har en annan titel som passar mycket bättre- Sweet Vengeance som åtminstone säger lite vad filmen handlar om även om det kanske inte är så mycket "skön" hämnd som är frågan här. Sweetwater är i alla fall godkänd vad gäller western-biten, många nyare filmer i det här sammanhanget har fruktansvärt svårt för att låta sig vara en western, och efter en närmast katastrofal inledning som mest fick mig att börja ställa mig frågan om jag ska se den eller ge upp efter fem minuter så blir den faktiskt uthärdlig till sist och det är blott och bart tack vare Ed Harris. 

                                                     LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Ed Harris är lysande, om än han inte göra någon av sina bättre prestationer framför kameran och mest bara spelar konstig, så tycker jag om den här knäppgöken som han spelar här och fullkomligt älskade när han ristar med kniven på ett svindyrt bord tillhörande filmens skurk. Åh vad jag önskar att jag var sådär... Det är helt och hållet Ed Harris förtjänst att jag orkade med att se hela filmen. Dock fick karaktären ett lite väl trist slut, men det var talande å andra sidan eftersom hela filmen har ett riktigt tråkigt och banalt slut. Överlag är skådespeleriet inte det bästa här, man har sett betydligt bättre i andra sammanhang samtidigt som man har sett betydligt sämre. Det ligger lite mitt emellan i den här filmen. 

Ed Harris kommer ridande, minsann!

Påminner betydligt mer om en djävulsdyrkare/satanist än som någon kristen dyrkare, men det var väl också intentionen.

Jason Isaacs är okej som filmens bad guy men jag hade gärna velat se honom ännu mer diabolisk och att han borde ha hunnit jävlas lite mer med Ed Harris sheriff. Jag tycker också det var bra att filmen visade upp att religion kan missbrukas med hjälp av en karismatisk ledare och som tror sig stå i direkt kontakt med vad som egentligen bara är en fantasifigur. Till och med jag kan säga att jag står i direkt kontakt med Gud, att Gud talar till mig. Liksom jag dessutom kan säga att jag står i kontakt med Harry Potter... 

Kort och gott var Sweetwater lite bättre än vad jag trodde att den skulle vara. Samtidigt var det en film som man ser en gång och som man knappast kommer att ha bråttom med att titta på igen, om man ens ser den någon mer gång..

Den gode, den onde och den fule är en film som det förmodligen är tjugo år sedan man såg och jag hade vaga minnen av den men den var väl värd att ta sig en titt på nu. Jag kommer ihåg scenen där Lee Van Cleef äter middag med en man som han snart har dödat och den andra scenen där en man blir skjuten i huvudet samtidigt som Cleef pressar en kudde över mannens ansikte. Varför just de scenerna får det att ringa till i minnet vet jag inte, men jag antar att jag reagerade över de scenerna av någon anledning den gång jag såg den här. 

Däremot trodde jag att den här filmen hängde ihop med För några få dollar mer, men så är inte fallet. För annars tycker man att Clint Eastwood borde ha känt igen Cleefs karaktär men så är inte fallet och därmed så förstod jag att åtminstone den här filmen har ingenting att göra med den förra. Och jag tycker att den här var bättre på många sätt och vis, framför allt för att jag tycker att det är en mer sammanhållen film och det är mindre av lustigheter som fanns med i större skala i förra filmen. Dessutom rasar inbördeskriget i utkanten av det som händer mellan de tre karaktärerna samtidigt som de blir indragna i kriget också. 

Det hade knappast varit godtagbart med denna scen idag- öva prickskyttning på tre indianer...

The man

The myth

The legend.  

Jag slåss återigen av att Clint Eastwood ser riktigt jäkla bra ut och jag förstår att han först hade tänkt sig att slå sig fram som modell, men det är tur att ödet ingriper ibland. Mannen utan namn gestaltar han perfekt, och det är samtidigt svårt att inte börja tänka på hur många han har inspirerat över hur manlighet ska se ut.

En annan sak som även här är kanske lite anmärkningsvärt- det finns knappt någon kvinna med alls. Två stycken tror jag att man kan räkna in i hela filmen, ja förutom de som skymtar förbi när människor flyr undan från inbördeskriget. På ett sätt är det ganska skönt att det är så lite kvinnor med i de här filmerna, i alla fall hittills. 

Nu hoppas jag att de tre återstående filmerna är minst lika bra samt att det finns någon sammanhängande story som binder dem samman.