Eftersom USA i princip har gett upp och bara gör remakes på sina klassiska skräckisar och Japan har slutat att komma med överraskningar sedan den första Grudge-vågen svepte över oss, så fortsätter åtminstone Frankrike att komma med intressanta skräckfilmer. Livide är däremot inte den bästa från franskt håll, och man har låtit sig inspireras lite för mycket av fantasy och har av någon anledning med irrbloss och en magisk spegel som man kan "gå igenom". Men förutom lite små skönhetsfläckar här och var så var jag i alla fall riktigt intresserad av vad som hände under 93 procent av speltiden. 

LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

En del saker kändes ganska bekant i Livid, och då blir jag inte förvånad när jag såg på imdb.com att en av regissörerna till den här även har varit inblandad i Inside ( som för övrigt är en bättre film). Men den här började intressant ( efter en lite seg start). Tyvärr förklaras inte en del saker, som grejen med att Luice har olika ögonfärger. Det har ingen stor del med filmen att göra egentligen, men när man ändå har bemödat sig med den detaljen tycker jag att den borde ha fått något utrymme senare. Men sådana saker funderade jag i alla fall inte på längre när de tre karaktärerna har tagit sig till huset och underliga saker börjar hända. Det är filmens bästa stund, och man börjar kanske ana åt vilket håll det lutar åt men man är ändå inte säker på saken förrän mot slutet. Och jag gillar verkligen att man inte får se några fotomodellsnygga vampyrer a la Twilight- äntligen lite råare och blodtörstigare varelser. 

En hel del konstiga saker finns med i den här filmen, men det konstiga ger tyvärr mest sken av att det handlar mest om utfyllnad ( den konstiga tanten som bor i huset har ju liksom tid att ägna sig åt konstigheter när hon smyger omkring ensam i sitt stora spöklika hus), och roligt var det att se i alla fall men kanske inte ger så mycket åt själva handlingen. 

Tyvärr är slutet riktigt dåligt. Kvalar lätt in i värsta sluten på någon sådan lista. Jag förstår inte vad fan som är meningen med det egentligen. Kanske att flicka äntligen får sin frid? Nej, jag tror meningen är framför allt poetiskt på något plan men jag begriper det helt enkelt inte. Ett bättre slut hade varit önskvärt, helt klart. Det känns som att Livide har tre olika delar- en som börjar med en flicka som ska jobba som vårdare och som är på praktik, sen byter det mönster snabbt och tjejen och hennes kille och en kompis till dem båda bestämmer sig för att leta efter en påstådd skatt hos en gammal kvinna som ligger i koma, och sedan blir det lite mer klassisk skräck en stund innan alltsammans utmynnar i något poetiskt... svammel. Synd, verkligen synd! Så slutomdömet blir bara ett "jaha"...

Usch- tisdag! Nåja, förhoppningsvis så kommer man att fixa det här, och vara jävligt nöjd vid den här tiden imorgon! Om inte, så vet jag fan inte vad man ska göra...

Premiär på den här filmen redan i december minsann, i alla fall i USA och på utvalda biografer. Förhoppningsvis letar den här filmen sig över Atlanten ganska snabbt för det här ser faktiskt ganska så lovande ut, även om jag inte förväntar mig något mästerverk...

Det är otroligt vad som går att göra konst av egentligen, och konstigare material än konservburkar har sannerligen använts för att skapa vackra motiv men det förtar ändå inte att de här bilderna är grymt snygga!

Min favorit är den här nykläckta dinosaurieungen, otroligt detaljrik och tjusig.

Obama, Marilyn Monroe och faraonen är ju inte dåliga de heller. Fan vilken tid det måste ha tagit för att färdigställa dem!

Det är ju fantastiskt vad snabbt dagen går när man inte vill att den ska gå snabbt, för när måndagen är över så blir det ju utan tvivel tisdag, och det är tisdag som jag mer eller mindre önskar undvika helt och hållet den här veckan. Å andra sidan, det kan ju bli bra imorgon också. Allt beror på, liksom. Men det enda jag önskar just nu är att hjärnan kan ta semester så man slipper tänka. 

Nåja, måndagen har varit ok. Vädermässigt kan man inte klaga, det har till och med varit lite soligt och temperaturen har legat på 0,1 minusgrader och det är inte direkt så hemskt. 

Det här har hållit på ett tag så steget in i storebrorsamhället har alltredan tagit fem, sex kliv tyvärr och nu kan man konstatera att föräldrarna inte litar på sina barn och hellre utnyttjar spårningsteknik för att se var ungarna befinner sig. Man kan förstå grundtanken, att enkelt kunna kolla in var ungens mobil befinner sig och därmed stilla oron ( eller är det kanske också lite nyfikenhet inblandat?). Men frågan man borde ställa sig är huruvida ungens privatliv ska respekteras eller inte? När ska man ha "rätt" att kolla upp var barnet eller tonåringen befinner sig? Och ska man rycka ut direkt om tonåringen inte befinner sig på den adress hon/han uppgett och krascha festen? 

Och i ett annat scenario, om det värsta inträffar- ser inte brottslingen till att göra sig av med mobilen det allra första man gör? Och omvänt, tonåringen är väl inte dumare än att hon/han råkar tappa bort mobilen om det skulle bli ändrade planer? Och dessutom, barn är slarviga. De måste ha vantarna i en klämma som sitter fast på kläderna för att inte tappa bort klädesplaggen. Hur enkelt är det att ha kontroll på mobilen hela tiden? Blir det polisutryckning varenda gång en unge glömmer att ta med sig mobilen i varje läge? Eller när ungen inte svarar i mobilen? Och barnen vet väl om att denna "fantastiska" grej finns på deras mobiler, föräldrarna berättar väl för sina kära barn att de kan spåra dem när de helst vill? Inte? Varför vet inte barnen om detta?

Det är tydligt att de smartare befinner sig bland kommentatorerna ibland, som en skrev på DN: " det kan vara farligt om vi vaggar in nästa generation i en känsla av att den som styr dig SKA ha rätten att kontrollera var du befinner dig och vad du gör 24h om dygnet."

Känn på den, föräldrar. Vill ni kanske att era föräldrar, morfar och farmor, ska kolla upp er 24 timmar om dygnet? Eller att någon annan kan göra det? För så går det till redan idag, de smarta mobilerna kan kontrolleras och vi kan alla spåras. När ska vi säga nej till den alltmer omfattande övervakningen av oss? När är det nog, liksom?

http://www.dn.se/nyheter/sverige/foraldrar-gps-sparar-sina-barn

Trots att jag inte har en smartphöne är jag inte redo att direkt kvalificera idén att med hjälp av en app göra skräckfilmsupplevelsen till något mer än de sedvanliga knepen. Jag tror ju att framtiden för film handlar om att integrera filmpubliken på ett eller annat sätt, och det här med att använda just en app är i alla fall värt ett försök eller två för det låter hyfsat intressant såhär på förhand. Hur mycket som det skulle upplevas som en störning vet jag inte, men förmodligen måste då filmen ta någon form av "paus" medan stora delar av publiken är upptagen med att läsa vilket meddelande som har kommit på deras mobiler? Å andra sidan, hur gör det lilla fåtalet av publiken som har som vana att faktiskt stänga av mobilen medan de är på bio? Innan man ser filmen måste någon form av information komma till publiken om att smartphönen är en del av filmen och att alla måste ha på sina smartphönes. Och de som inte har uppdaterat sig till dessa smarta mobiltelefoner, de går därmed miste om en del av upplevelsen med filmen och torde därför få gå på filmen till halva kostnaden? 

Skit samma, antingen handlar det här bara om att skapa lite extra uppmärksamhet till en i övrigt dålig film (!), eller så är det på det här sättet som filmer i framtiden måste göra för att locka till sig publik. Det räcker inte hur länge som helst med att filmer är i 3D, tycker man ju... Något som förstärker filmtittandet och gör publiken mer deltagande i filmen är ju jävligt intressant, och det återstår en hel del att göra på det området. 

http://www.moviezine.se/artikel/11839-hollandsk-film-blir-battre-med-smartphone

Det är lite tråkigt att Eli Roth inte kommer att regissera den här kommande skräckfilmen, men att han finns med som producent åtminstone kanske räcker för den här lågbudgetfilmen! Å andra sidan, man har blivit peppad över Peter Stormares medverkan i mer eller mindre dåliga filmer tidigare så jag vet inte riktigt hur mycket pepp man ska börja lägga på den här filmen. Jag tror det räcker med en försiktig pepp på den här, så får man väl se vad det blir utav det här... 

http://www.moviezine.se/artikel/11852-stormare-gor-clownskrackis