Jag hade inga som helst förhoppningar överhuvudtaget när jag började se den här filmen, så man kan ju lugnt påstå att jag inte direkt blev förvånad över att den inte höll måttet alls och att det mest av allt var en tråkig, oengagerande soppa som man lika gärna hade klarat sig utan. 

LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Jag tycker att man borde ha gått all in och gjort en komedi av den här filmen istället för att ha med en ganska vanligt förekommande historia om två karaktärer som från början inte tycker om varandra men som sedan under filmens gång inser att de har en hel del gemensamt och de blir polare lagom innan eftertexterna börjar rulla. Den lilla deckargåta som också finns inbakad är föga intressant, och man bryr sig helt enkelt inte alls om vem som eventuellt är den skyldige. Jag hade tvärtom ganska fullt upp med att kväva gäspningar medan filmen rullade på... 

Men som sagt Bending the rules hade kanske funkat som en komedi av polisbuddie-filmer, men det blir liksom aldrig speciellt roligt och man har inte heller ansträngt sig för att det ska bli roligt mellan den avslappnade snuten som gärna böjer på lagen när det finns anledning till det och den korrekte åklagaren som inte kan begå ett enda snedsteg för då skulle han inte vara bättre än dem han ska skicka till fängelse. Att man också gör ett desperat försök att få med lite hjärta i alltsammans gör det hela ännu mindre roligt, för det blir bara patetiskt.

Det enda jag gillade med filmen var huvudpersonen Nick Blades relaxade attityd och att han gick omkring i färgglad skjorta och shorts genom hela filmen, som om filmandet bara var en semester... Jag hade gärna tagit lite av hans avspännande sätt, tack.

Åhjösses det här såg ju faktiskt riktigt lovande ut och Torture Chamber verkar vara en ganska mindfucking film men kanske mest på grund av att jag inte riktigt orkade sätta mig in i vad filmen eventuellt handlar om medan jag såg trailern. Det var mer stämningen som föll mig på läppen direkt, det är något med den där musiken i samklang med bilderna som visas som skapar en jäkla härlig feeling. Dessutom har regissören till denna ett sjuhelvetes häftigt namn- Dante Tomaselli! När man heter Dante i förnamn så måste man ju bara göra sevärda saker, va?;P

http://www.youtube.com/watch?v=owGzomrZijY