Åhja, nu ska man inte tro att det räcker med att återigen berätta den klassiska storyn för en nutida publik eftersom det vore som att kasta pengarna i sjön på grund av att den här helt uppenbart vänder sig till en publik som precis har fyllt tolv, tretton år och som blir distraherade hur enkelt som helst ( mest troligt av att kolla statusen på Facebook och hålla på med mobilen medan de befinner sig på bio) och därför måste det hända saker hela tiden och speciellt häftiga saker som slow motion-scener där saker och ting sprängs i bitar, och de tre musketörerna måste påminna mer om dagens actionstjärnor än om dåtidens. Egentligen har jag inget problem med detta, jag gillar att klassiska figurer och berättelser berättas på nytt och med den teknik som finns tillgänglig för stunden, men då ska det fan i mig inte dumförklara mig som tittare. Det borde stå på filmaffischerna att "ni som är äldre än femton, besvära er icke med att kasta bort er tid på denna eftersom allt, allt, allt som är det minsta svårt förklaras nämligen så att de unga ljushuvudena inte ska behöva använda hjärnan alls". Ja, ungefär så känns det i alla fall. Så betrakta den här versionen som en väldigt, väldigt löst baserad på Alexander Dumas originalberättelse. 

LÄS INTE MER OM DU INTE HAR SETT FILMEN.

Kom igen- flygande skepp? Och inte nog med ett enda, det finns två, ja rent av en hel armania av flygande skepp om man ska tro på slutscenerna som hemskt nog kanske utlovar en potentiell uppföljare. Nu hyser jag inga stora förhoppningar till regissören Paul W. Anderson, jag menar se bara hur han misshandlar Resident evil, och så det eviga uppvisande av hans fru ( som är het, inte tu tal om saken), Milla Jovovich. Jomen visst här finns åtminstone en scen där hon får visa upp sina fina ben. Jag tror att Anderson är särskilt förtjust i frugans ben. Syns inte dem i alla filmer där hon finns med som han regisserat? Jo jag tror det. 

Flygande skepp är inte det enda idiotiska påfundet här. Allt är tämligen barnanpassat och då duger det inte med att Frankrike ska ha en trovärdig kung, nej nej. Ungarna ska ha något att fnissa åt medan vi äldre suckar och skakar på huvudet- visserligen är kungen här ung och påminner om en tonåring än en vuxen, ung man ( hur fan har han och hans lika unga fru kunnat få barn, dessutom en flicka som är tonåring? När fan gökade de så att de hann få en så pass ung dotter)? Nej kungen här är en fjant, som vilken filur som helst kan kontrollera om denne bara har ett uns av hjärna. Och det har förstås kardinalen. Suuuck.

Men kungen är inte den enda spolingen här- D'Artagnan har degraderats till en liten pojkspoling han också. Hurra, hurra barnen i biosalongen har ytterligare någon att identifiera sig med. Och inte nog med det- redan vid D'Artagnan första stid när han nyanlänt till Paris så tittar en vacker, blond tjej på honom- det visar sig vara Constance och nu kommer genast en miljon-kronors-frågan; vilka två yngligar blir förälskade i varandra? Nej ni behöver inte ens chansa på att kasta bort en livlina, svaret står självskrivet direkt. Suuuck.

Och sedan har vi musketörernas uppassare, och vet ni vad- hurra, här har vi en filur som man ska skratta åt, för han är ju såååå lustig så. För blir det för otäckt ibland så är det ju jättejättebra att han bryter det hemska med ett väl passande ( nåja) skämt. Dubbel-suuck.

Och så, Milla Jovovich igen. Det är jätteroligt att man ändrar på historiska roller igen för att visa upp idag att kvinnor minsann var jättehäftiga förr i tiden också. Man gjorde det i Pirates of Caribbean, och man gör det här liksom i flera andra filmer. Jag förstår inte poängen med det egentligen, mer än att man väldigt gärna vill framstå som politiskt korrekta nuförtiden. 

Nej den enda som gör något vettigt i den här filmen är Mads Mikkelsen, men naturligtvis får han inte vara alltför ond utan bara se lagom ond ut genom att ha en lapp för ögat och titta ilsket på musketörerna. Synd, för det här hade kunnat bli en riktigt bra skurkroll, något som kunde ha varit som från Casino royale men icke. Den här filmen är ju för barn, och då får man inte ta ut svängarna alltför mycket. 

The three musketeers kunde ha blivit en riktigt underhållande film men blir inte mer än helt okej medan den pågår men man blir förbannad över att det ska vara så jäkla glättigt och fjantigt hela tiden. Men så ser mycket av dagens filmproduktion ut idag, tyvärr. Det är tråkigt, för jag tror att De tre musketörernas äventyr funkar än idag. Det är nästan som så att man förlåter Leonardo DiCaprio och de andra i Mannen med järnmasken, den var åtminstone inte en fjantversion av den här berättelsen.