Är det ett skämt? Är det en parodi på skräck? Handlar det kanske om en drift med begreppet psykologisk thriller? Nej, ingenting av de frågorna kan besvaras på riktigt, utom den första och Junkyard Dog är ett jävla skämt. Psykologisk film i samma stil som När lammen tystnar? Nej verkligen inte och jag får ta på mig dumstruten för att jag faktiskt trodde att det var så. Det var inte alls så. Istället bjuds man på en film som inte träffar rätt någonstans och som till på köpet har med skådespelare som man hoppas aldrig mer får synas framför en kamera, men som enligt imdb.com har medverkat i filmer både före och efter denna. Man blir ju fan mörkrädd för mindre... 

LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Galadriel Stineman ska "föreställa" tillfångatagen tjej som desperat försöker överleva men verkar mest av allt konfunderad. Att hon dessutom fejkgråter och spelar så innerligt dåligt i var och varannan scen gör inte saken bättre, fejktårarna skär i öronen och man inser väldigt tidigt att det här är inte alls på riktigt och istället för att tycka synd om henne så blir man förbannad och irriterad.

Innis Casey spelar mördaren så dåligt att man inte begriper varför inte polisen förstår att det är han som är förövaren direkt. Casey spelar inte bättre än vad dagisbarn gör inför föräldrar och med hans "konstiga" uppträdande så är det ett under att sheriffen och FBI-agenten inte griper honom omedelbart. Och för att krydda alltsammans så sitter han i en scen och äter middag med hans döda föräldrar som han förvarar i en frysanordning. Ojoj man ska verkligen tycka att han är knäpp men istället sitter jag mest och skrattar åt hur dåligt alltsammans är.

Och sen FBI-agenten spelad av Vivica A. Fox... Herrejävlar, ska man verkligen tro på att hon är FBI eller ska man tro att hon är en idiot? Hon behöver knappt börja forska i försvinnandet av Stineman innan hon snubblar över rätt man, och genast misstänker hon Casey eftersom stadens cheriff verkar ha en skruv lös som inte upptäckt det direkt. 

Ursch, Junkyard Dog är hittills den sämsta film jag har sett under 2012. Hoppas verkligen inte det blir fler...

Det ser ut som att Steven Soderberghs kommande thriller Haywire kan bli riktigt sevärt ( men det brukar hans filmer vara också) och den här ser jag definitivt fram emot. Lite synd att det dröjer ända till april innan den här går upp på bioduken i det här landet dock, men den som väntar efter något gott... 

I klippet visar i alla fall kampsportsstjärnan Gina Carano att hon minsann kommer att sparka röv i huvudrollen, och det ser väldigt lovande ut. Dessutom finns ju skådisar som  Antonio Banderas, Ewan McGregor, Michael Douglas, Michael Fassbender att njuta av, så Haywire är verkligen en film jag ser mycket fram emot.

http://www.moviezine.se/artikel/9231-kickass-action-i-en-laringng-smygtitt-fraringn-haywire

Nog för att mr Persbrandt börjar synas överallt numera och inte enbart i svensk film, exponeringen av karln är verkligen stor för tillfället och snart finns det inte en enda film där inte han är inblandad på något sätt och vis- han började med Sverige, nu ska han överta världen mohaha! Nja kanske inte riktigt, men jag tycker inte att han har något stort register- har man sett honom som Gunvald så har man sett vad han kan... Men jag är kanske orättvis, han har ju medverkat i dramafilmer som jag inte har sett och han kanske är bra i de sammanhangen? Nåja, som skurk är han i alla fall klockren och om det här ryktet stämmer, att han har provspelat för en ledande skurkroll i kommande Die Hard, ja då kommer man att börja längta efter den filmen redan nu! Kommer inte på vad den svenska filmen heter, men Persbrandt spelar psykopat i den- och gör det riktigt bra. Så jag tror att han kommer glänsa som skurk i kamp mot John McClane...

http://www.expressen.se/noje/1.2676634/persbrandt-kan-bli-storskurk-i-die-hard

Ursch den här onsdagen hade jag verkligen klarat mig utan, har varit seg som sirap och inte alls varit "igång" på något sätt eller vis. Har bara önskat att den här dagen ska ta slut, och nu är det ju inte så mycket kvar av dagen så snart blir det som jag önskar mig;P

Lite glädje blev det i alla fall då det gick så bra för Helena Ekholm i dagens skidskyttetävling. Lite bättre igen blir det ikväll när man ska avnjuta ett nytt avsnitt av Sveriges mästerkock, då de 40 som har gått vidare ska minskas till 14 stycken- hoppas verkligen någon av norrbottningarna går vidare.

Hmm kanske inte bryter ut i jubelrop efter att ha sett trailern, men nog ser den här filmen ut att ha potential att vara riktigt sevärd, och dessutom är det tämligen skönt med lite variation i det syftet att filmen inte handlar om andra världskriget! Kan kanske bli något det här faktiskt...

http://www.youtube.com/watch?v=CnrhC9BWjXU

Tydligen har någon som säger sig vara en del av Anonymous bombhotat upphovsrättcentralen i Finland. Det brukar ju alltid medfölja en förklaring till varför en aktion utförs, men det publiceras inte i DN i alla fall men jag hoppas verkligen inte att det smäller. Jag är lite velande inställd till Anonymous, men sådant jag absolut inte ställer mig bakom är bombhot, hot eller våld. Annars tycker jag att för det mesta har de agerat hyfsat bra, i alla fall visat att det finns dem som står upp emot övervakning, att de med makt kan göra vad de vill och dylikt. 

http://www.dn.se/nyheter/varlden/anonymous-hotar-med-bombdad

Det är tråkigt när en film inte tar sig tid att berätta varför saker och ting händer, och War Games: At the End of the Day struntar helt i att förtälja varför det bor tre ( kanske fler, men det får vi aldrig reda på) soldater vid ett nedlagt fängelse och varför de roar sig med att döda hundrar innan ungdomarna anländer. Vad är meningen med det som sedan händer i filmen, egentligen? Nåja, det här är ändå tillräckligt mycket b för att en motivering förstås är poänglös och meningen med alltsammans är ju att ungdomarna blir jagade av de här superproffsen, anförda av en ärrad veteran och hans adapt, med det coolaste namnet jag har hört på länge- Raw! Men särskilt snyggt utfört är det inte, jag brydde mig noll, noll om karaktärerna och hyfsat enkelt var det att lista ut ungefär hur det hela skulle fortlöpa. Den här filmen var hyfsad, men knappt det ens...

LÄS INTE MER OM DU INTE SETT FILMEN.

Den jag gillade bäst i filmen var den ärrade veteranen, bara kallad uncle, som spelas med dignitet och värdighet av Lutz Michael, men jag hade ju väldigt gärna velat veta mer om hans drifkrafter, varför han är ett sadistiskt svin och varför han springer omkring i vildmarken i utkanten av ett nedlagt fängelse och tillsammans med två andra bestämmer sig för att döda ungdomarna. Lite bakgrundshistoria om de här karaktärerna hade verkligen inte skadat. Den karaktär jag har svårast för är Lara, som förstås far på paint ball-äventyret med sin syster och det är förstås dem här två som vi ska känna sympati för och heja på, men tyvärr gör jag aldrig det.

Skådespelarmässigt i övrigt pendlar det rejält, från stundtals helt okej till de vanligaste klyschorna som man har sett tusentals gånger vid det här laget. Men jag förmodar att det är tämligen gröna skådisar som medverkar i den här soppan så man ska inte ställa så höga krav.

Det tråkiga är bara att filmen liksom inte utmynnar i någonting, ingenting förklaras och när den enda överlevande dessutom i sista sekund trampar på en mina så börjar man ju fundera över om regissören verkligen hade något att berätta eller om han enbart ville göra en film om några knäppa soldater som roar sig med att döda precis hela tiden (som det verkar åtminstone).

Nej, War Games: At the End of the Day får hyfsat godkänt bara men det står på ett par darriga ben och man kan lika gärna säga att man kan se eländet men man kommer knappast att minnas den efter en månad.