Till en av filmens bättre stunder kan bara inledningen nämnas; en clown som sitter och ordnar med sitt makeup medan man ser en blond kvinna i bakgrunden, som man tror är ett offer. Ganska snyggt gjort faktiskt! Sen, när man förstår vem kvinnan är, så är inledningen inte riktigt lika bra längre men det är en annan femma. Jag tyckte också om att reportern Jennifer började med att fundera över vad som gör att en människa blir ond och vad som tillslut gör att den människan börjar mörda, men så mycket mer av de intressanta tankarna ser man inte röken av under resten av filmen. 

Jag borde jubla över allt blod, splatter, tarmar och äckel som visas upp i 100 tears, men det gör jag inte, inte då det liksom inte har något annat syfte än att bara visa upp just tarmar, blod och avhuggna kroppsdelar- inte två gånger, utan snarare fem, sex, åtta, tjugo gånger bara för att man riktigt ska förstå hur jävla galen clownen är... Det blir tillsist alldeles för mycket, och helt utan någon synbar anledning. Orsaken till slakten står skriven i stjärnorna, jag fick i alla fall inte ihop någon mening till varför clownjäkeln var så mordisk men det hade något med att göra att han blev oskyldigt anklagad för våldtäkt och därför måste han mörda hundrafemtioelva andra på grund av det. Logiskt? Nej, precis logiskt är det sannerligen inte. Dessutom är polisen dummare än vad Långben är och skulle inte ens övertyga en senil gammal tant att de är snutar, och det gestaltas bäst i scenen där Jennifer och hennes fotograf hittar en överlevare från det ställe där clownen nyligen varit på mordorgie. Ja, ni förstår va- polisen missar att det finns en överlevare där det har begåtts massmord? Yeah, troligt som fan...

Det enda som var lite roligt var då Jennifer och fotografen fick jaga dvärgen Drago för att få reda på lite information om clownmördaren... Ja, man får gripa efter halmstrån för att finna något sevärt eller ens minnesvärt från den här dyngan. 

Nej, nu i efterhand önskar jag mest av allt att jag hade struntat i 100 tears. Den förtjänar inte att ses överhuvudtaget!